av-fallfrukt_fix4

E 407 - Karragenan (konsistensmedel)

E-nummer Konsistens. 3 jun 2015.

FUNKTION
Stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel.


FRAMSTÄLLNING
Framställs ur en viss sorts rödalg.


ANVÄNDNINGSOMRÅDE
Används i t.ex. ost, kakor, milkshake och alkoholdrycker.


KÄNDA HÄLSORISKER
Kan orsaka gasbildning i tarmen. Djurförsök från början av 2000-talet tyder också på att ett ämne som bildas när karragenan bryts ner kan var cancerframkallande. Men forskningsresultaten är omstridda och andra forskare hävdar att karragenan inte är cancerframkallande. WHO klassar karragenan som i princip ofarligt, men rekommenderar inte användning i barnmat.



RSS

37 kommentarer

  • Carragen botar tvärtemot cancer http://stighastrup.dinstudio.se/empty_20.html
    Stig Hastrup. 15 okt 2009 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Finns också i Arlas Vispgrädde 36%. Ta 40% istället.
    Oskar Wennersten. 2 mar 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Stig, jag hoppas du skämtar. Det är skillnad på naturligt och industriellt framställt. Likställ för sjutton inte dessa. Det ämne som används som tillsats är cancerframkallande.
    Nils. 24 mar 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Karragenan finns i nästan all glass man köper i butik, t.o.m. i Piggelin som ju närmast är att betrakta som en glass främst för barn. Sjukt!
    Alex. 27 apr 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Stig, karragenan har visat sig vara cancerframkallande i djurförsök, dvs i forskningsstudier. Menar du att ett enskilt fall (Bengt) motbevisar detta? Med tanke på hur mycket karragenan folk får i sig via livsmedel borde ju cancerfallen i västvärlden enligt dina alternativmedicinska teorier minska, nu är det inte så, cancerfallen i västvärlden ökar. Förmodligen delvis p.g.a. tillsatser i mat.
    Alex. 27 apr 2010 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Utan att kommentera den misstänkta cancerrisken med karragenan så vill jag bara poängtera att den enda skillnaden på naturligt och industriellt framställt är metoden. Resultatet är såklart detsamma. En kemisk förening är en kemisk förening oavsett hur den bildades. Ingen kan rimligen hävda något annat. Och det faktum att västvärlden får mer cancer i allmänhet motbevisar inte på något sätt resultatet i Stigs länk.
    Johan. 28 apr 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Nja, syntetiskt framställda produkter kan ha rester kvar från processen som gör att de skiljer sig från "originalet". Bra exempel är E330, syntetisk citronsyra som framställs med hjälp av svamp. E330 har visat sig ha korsallergi med björkpollen och då skiljer det sig ju markant från naturlig citronsyra.
    Johan II. 12 aug 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Intressant diskussion! Vid en snabb okulär besiktning få jag en stak känsla av att det här har skett en sammanblandning mellan å ena sidan KARRAGEN och å andra sidan KARRAGENA. Det sista vill vi inte ha i maten, men det är tyvärr mycket vanligt. Det förra är ren soltorkad och mald rödalg (DULSE) och mycket bra för alla levande varelser, både i hav, land och i luft. Det andra (karragenAN) är till ca 60% uppblandat med dansk alg som ej är nyttig, inte det renaste vatten heller.
    Anna-Lys. 1 aug 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Anna-Lys! Det här förtydligandet kan man hitta när man söker på karragentång. "Karragentång används utomlands för att utvinna förtjockningsmedlet karragenan (E407) som används i till exempel glass."
    Ros-Marin. 1 aug 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Det är nedbrytningsprodukt av karragenan som haft carcinogen effekt. Därför regleras karragenan, så att nebrytningsprodukten inte överstiger vissa värden i livsmedel. Sluta sprida skandalpropaganda.
    Läs på. 31 okt 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Här är en forskningsartikel från 2002, som kom efter den dåligt utformade artikel från 2001, som startade dessa rykten. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12389870 Läs gärna. Sitt inte och gå på en massa skit.
    Läs på. 31 okt 2012 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Det här verkar vara skräckpropaganda. Hittade WHO:s "Food additive series 59" och de verkar tycka att det är rätt lugnt även i de fall man gav möss hundratals gånger mer än vad vi människor får i oss via maten. Cancer-studien tittade inte enbart på karragenan, utan på en hel uppsjö av förtjockningsmedel. WHO:s artikel beskriver även just den studien som av tveksamt vetenskapligt värde då tillvägagångssättet var sådant att man inte kan dra några som helst säkra slutsatser.
    åpsäl. 7 jan 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Förstår inte ens varför "äkta vara" väljer att ta upp en sådan irrelevant studie med sådana skrämmande resultat. Känns verkligen oseriöst från deras sida. Ska aldrig ens bry mig om att leta efter denna "äkta vara"-märkning. Jag anser även att karragenan lika gärna skulle kunna ingå som en sk "äkta vara". Någon som vet om man kan köpa karragenan för sin egen matlagning och bakning någonstans?
    I <3 karragenan. 19 feb 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Karragenan kan t ex köpas här: https://veganlife.123ehandel.se/product.html/vegeset--karragenan?category_id=22 Eller på hemköp: DrOetker Vegegel Observera att karragenanet i dessa produkter är blandat med surhetsreglerarande medel och kaliumklorid.
    Peter. 22 feb 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Algen Chondrus crispus används för tillverkning av karragenan och kan köpas t ex här: http://www.ravarubutiken.se/smak-form/irish-moss-ra-karragenan-40-g.php Läs mer om algen här: http://en.wikipedia.org/wiki/Chondrus_crispus
    Peter. 22 feb 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Karragenan finns i 40% grädden också!!!!
    Liselott. 9 mar 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Jag vill inte ha alger i min grädde oavsett om det är ofarligt. Vad är problemet med grädde utan denna tillsats? Misstänker att nåns plånbok blir lite tunnare utan den.
    Boba Fett. 13 mar 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Boba Fett; Karragenan tillsätts pga att högpastöriseringen som används för att ge grädden lång hållbarhet gör den blaskig och folk vill inte ha blaskig grädde...
    Zee. 13 mar 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Zee! Enligt Valio som jag var i kontakt med för några år sedan tillsatte man karragenan för att undvika att grädden med lång hållbarhet inte skulle bli klumpig utan behålla sin gräddkonsistens. Vem har rätt – du eller Valio?
    Bettan. 14 mar 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Jag är i varje fall glad över att jag har insett att mina mångåriga magproblem orsakats av karragenan. Om just det här ämnets farlighet i övrigt låter jag vara osagt, men helt klart är att västvärlden generellt sover på en tickande bomb uppbyggs av konstgjorda ämnen som lobbyister lyckas tvätta rent i profitens heliga namn. Må hälsan vinna i slutändan...
    Lars. 14 mar 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Förstår ärligt talat inte ens varför man vill äta mat med onödiga tillsatser öht - "ofarliga" eller inte. Särskilt inte när det finns helt naturliga original. Behöver en medelsvensson tex grädde med längre hållbarhet än en vecka i hemmaköket så kanske man bör se över sin generella livsplanering istället.
    Sara. 14 mar 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Sara! Om man är laktosintollerant så finns det inget alternativ –all laktosfri grädde innehåller karragenan – den har dessutom lägre fetthalt, 35/36%, och har lång hållbarhetstid. Jag har klagat på detta hos både Valio och Arla men inget händer. Tyvärr finns det heller inga ekologiska laktosfria mjölkprodukter. Det är nog inte vi konsumenter som efterfrågar långa hållbarhetstider utan detta fenomen med grädde och massor med andra produkter är troligtvis mer lönsamt för producenterna.
    Bettan. 15 mar 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
  • @Bettan Jo, jag är medveten om det. Alternativet är ju dock att försöka leva så mejerifritt som möjligt om man är allergiker eller använda sig av andra alternativ. Man kan ju tillsätta eget laktasenzym i de fallen man inte kan vara utan, osäker dock på hur det fungerar med grädde. I min värld känns det vettigare att undvika det man inte tål än att äta en ersättningsprodukt som kan ge andra biverkningar, t ex då ökad risk för cancer. Vad gäller ekologiskt så tror jag absolut att det är en fråga om konsumentmakt i det långa loppet.
    Sara. 27 mar 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Efter ivrigt surfande så är jag nu pro-karagenan, tack för länkarna ovan och andra surfträffar. Tycker texten ovan är lite väl negativt inriktad. Synd då det minskar kredibiliteten för hemsidan.
    Tobias. 2 apr 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
  • @Bettan, Jag har gått över till havre"mjölk" istället för laktosfria. iMat istället för matgrädde och färsk ekologisk havredryck istället för mjölk.
    Anna. 20 okt 2013 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Jag vill tacka denna hemsida för att ni finns och hjälper mig att utesluta mat som inte är naturlig. Det finns inget annat sätt att äta på än det som är närmast naturen, våra kroppar är anpassade för den typen av näringsintag och nästan alla människor mår som bäst av den hållningen. Människokroppen är bäst på att inta och tillgodogöra sig näring ur föda som inte är utblandad med plastiga stödämnen. Forskningsrapporter som visar på konsekvenserna av artificiella produkter tackar jag för, och jag är samtidigt starkt skeptisk till forskningsrapporter som stödjer matföretagen. Varför? Jo för att titta tillbaka på mathistorien och lär. Det är ett samtal ifrån, ring fråga en kemist, en näringsfysiolog, en läkare, eller Livsmedelsverket direkt: "kan du ge mig exempel på artificiella och/eller kemiskt bearbetade ämnen i mat som retroaktivt har förbjudits i matprodukter?" Snälla snälla tänk själva. Om ni har barn tänk extra noga, var lite cyniska eftersom det är så viktigt. I slutändan så lita inte på någon överhuvudtaget, utgå ifrån hur våra farföräldrar åt. Tallriksmodellen är en väldigt bra utgångspunkt - ät sedan helt kemiskt fritt. Detta handlar inte bara om att ha energi för dagen. Det handlar om kroppens kemiska komposition och att ge oss själva bästa möjliga förusättningar att behålla vår genetiska komposition. Behålla vår hälsa och förmåga att läka. Vara uthålliga mot sjukdomar, från förkylningar till de mer allvarliga som kräver ett redo immunförsvar. Vill du hellre ära din kropp med levande mat eller ha råd att köpa en cykel eller åka på semester. Förlåt men detta handlar om prioriteringar och om mat kostar så kostar det. Med våra konsumtionsvanor så ändras marknaden tänk på det. Varje gång du lägger några kronor extra så går det direkt till din kropps försäkring. Igen vill jag tacka sådana hemsidor som aktavara.org, jag hällde nyss ut min grädde "Arla Matlagningsgrädde fetthalt 15%". Efter åratal av kliande hud och utslag har jag äntligen vaknat upp. Ibland gör jag misstag när jag handlar. Tack för att ni gör det enkelt att göra sökningar och finna ut vad olika ämnen är.
    Hundra procent. 15 maj 2014 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Jag tål karragenan jättebra, men inte alls guarkärnmjöl, som används på samma sätt som karragenan. All glass i affären innehåller guar E412 liksom de flesta potatissallad mm. Guar är bönmjöl, det passar inte oss guar- och soja-överkänsliga alls. Finns i många sorters joghurt och bröd också. Finns lite varstans i en mataffär. Jag får intensiva tarmbesvär av guar.
    Harry. 5 aug 2014 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Detta har Micke Skribent varnat länge för. Googla på honom, mycket läsvärd sida!
    Josta Formeus. 16 sep 2014 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Det bästa är väl ändå att inte använda suspekta tillsatser och rätta matsäcken därefter? Måste maten ha en artificiell karaktär?!?
    Juha. 26 jan 2015 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Med alla ämnen man sätter i sig bör försiktighetsprincipen gälla. Forskningsrapporter som har någon som helst koppling till företaget ger jag ingenting för. En gång i tiden fanns ett ämne som hette hormoslyr, alla var överens om att det var ofarligt, även så forskare. Det utplånade hela min släkt. Tror inte att detta ämne är så farligt dock, det hade man märkt, men nåt man helt klart märker är hälsofördelarna om man undviker tillsatser så långt det är möjligt. Poängen är att man bör tänka efter själv, tänk kritiskt. Titta på oberoende forskning och akta er för forskning sponsrad av företag. Undvik ämnen som är onödiga om det går.
    Mikael. 19 maj 2015 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Det bästa är ju att använda så naturlig och ouppblandad kost som det bara går. Tänk på cocktaileffekten!
    Agneta . 11 jun 2015 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Det finns ju inget exempel på cocktaileffekten. Men det är klart, visa tror ju på spöken också,
    Rickard. 11 jun 2015 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Citerat från Kemikalieinspektionen: Människor och miljön utsätts ständigt för bland­ningar av flera olika kemikalier. Även om enskilda komponenter i en blandning inte är giftiga var för sig kan blandningen ge skadliga effekter. Frågan om skadliga effekter som kan uppstå när flera kemikalier samverkar i miljön behandlas i lagstiftningen om kemikalier i EU. Samtidigt är man medveten om att kunskapen behöver förbättras om sådana effekter och om hur man kan motverka dem. Forskningsresultat Människor och miljön exponeras kontinuerligt för bland­ningar av flera olika kemikalier. Den kombinerade effek­ten av en kemikalieblandning (cocktail-effekten) kan vara större än de individuella komponenternas toxicitet var för sig, även om man ser till det mest giftiga ämnet. Ett första steg för att hantera dagens situation där männ­iskor exponeras för en rad olika ämnen är att öka kuns­kapen om de enskilda ämnenas skadliga effekter. Metodiken för miljö- och hälsoriskbedömning av kemikalier måste utvecklas så att hänsyn även tas till kombi­nationseffekten.
    Conny. 7 jul 2015 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Jag ser fortfarande inte ett konkret exempel i den där texten. Dessutom är detta från kemikalieinspektionen som kanske syftar på betydligt värre ämnen som används vid organisk kemi eller ogräsbekämpning och inte livsmedelsgodkända ämnen. Jag äter inte manga livsmedel med tillsatser men det är mest för att jag lagar min egna mat från "grunden".
    Rickard. 9 jul 2015 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Jag kan bara hålla med Rickard här i senaste inlägget. Här råder en villervalla av olika bud. Flugsvamp är också naturligt men inte äter vi det! Men stenmurklor äter en del som trots allt är giftig. Sen finns det olika konserveringspreparat som även våra mormödrar använde när de la in gurkor och sylt. Jag syftar så klart inte på enbart socker utan tex akorbinsyra (c-vitamin som framställs kemiskt), citronsyra och tex paraffin. Jag äter kanske mejerier högst ett par gånger om året. Jag tycker bara det helt enkelt det är konstigt att äta mjölk från ett annat djur. Så mejerier använder jag ytterst sällan hemma men blir jag bjuden på mat med karragenan i är det inget jag ifrågasätter speciellt.
    Marcus. 16 aug 2015 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Sager bara en sak ! Varför tillsätta alger I en naturlig product som Grädde? Naturligtvis en större vinst för producenterna. Gift algen skapas I bassänger med bakterier och låg syrehalt. Och slemhalten gör att man kan änvända mindre Grädde I processen. Köp 40% grade så är du säker.
    Lena. 9 mar 2016 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Äkta vara är äkta vara eller har jag fått allt om bakfoten. Systersonen säger: -Jag litar i alla fall mer på en ko som fritt väljer sin föda, än jag litar på en kemist på ett företag.
    Reinhold. 7 aug 2016 (Svara på inlägg | Abuse)

Kommentera

Namn *
E-post *
Kommentar *
 
Skriv in kod
Villkor
 

E-nummer

Här kan du söka på E-nummer och lära dig mer om vad de står för. 323 livsmedelstillsatser är tillåtna i Sverige och andra EU-länder och måste deklareras på förpackningen. Tillverkaren kan välja mellan att ange E-numret eller skriva ut ämnets namn, funktionsnamnet ska dock alltid anges. Utöver dessa tillsatser finns tusentals aromämnen som inte behöver specificeras


Informationen i guiden kommer ursprungligen från Mats-Eric Nilssons bok Den hemlige kocken från 2007, även om en del uppgifter har lagts till senare. Vi har också tagit bort och lagt till tillsatser i takt med att EU:s regler har förändrats.

 

Tips: Om du letar efter ett visst E-nummer eller benämning, klicka här: Se alla E-nummer >> och sök sedan med webbläsarens sökfunktion.


Ladda ner E-nummerguiden i PDF >>


Annons:

Medlemmsannons_ny

Veckans snackis Den citronfria citronsyran