av-fallfrukt_fix4

Men Bordeaux då – det är väl ändå schysta viner?

Mats-Eric. 25 okt 2018.

Om man skippar billiga boxar och dessutom väljer ett vin från ett av världens mest välrenommerade områden måste man väl ändå vara på den säkra sidan.


Så har nog en och annan vindrickare resonerat när de i radio och teve hört mig berätta om min nya bok Château Vadå.


De som hunnit läsa den inser dock att det knappast är fullt så enkelt. Även i välkända prestigeregioner lurar mindre nogräknade aktörer. I fjol åkte exempelvis ett stort och ansett franskt vinföretag fast för att under tre års tid ha sålt 30 miljoner liter billigt bordsvin som kvalitetsstämplat vin från Côtes-du-Rhône och Châteauneuf-du-Pape. Och liknande skandaler har hemsökt såväl Bourgogne som italienska Brunello di Montalcino.

Osvavlat på Vinmonopolet

På den norska motsvarigheten till Systembolaget märker man ut osvavlade viner på hyllkanten.


Men även när det inte handlar om sådana uppenbara olagligheter kan det finnas anledning för vinkonsumenten att vara på sin vakt.


Nyligen lät fransk public service-TV genomföra en unik och uppseendeväckande laboratorieundersökning av tio viner från Bordeaux – sex konventionellt framställda, två ekologiska och två naturviner – som i fransk butik kostade mellan 4 och 17 euro, vilket kanske skulle motsvara 69–200 kronor på Systembolaget.


Till exempel testade man hur mycket sulfiter vinerna innehöll. Dessa svavelföreningar, som kan orsaka såväl huvudvärk som allergiska reaktioner hos känsliga personer och används som ett slags universalmedel i dagens vinframställning, förekom inte oväntat i samtliga viner. Men skillnaderna var mycket stora. Från blygsamma 10 mg per liter i det röda naturvinet Clos 19 bis till 202 mg i det vita dessertvinet Château Jean Fonthenille. Just söta viner brukar ha högre halter, men även i det torra vita Despagne Biface, för 11 euro, uppmättes en ansenlig sulfithalt: 104 mg. Och samma sak i det vita Yvecourt, som ståtar med kvalitetsklassen AOC, appellation d’origine contrôlée: 114 mg. Anmärkningsvärt var att det ekologiska vitvinet Château de Lagarde kom upp i 89 mg, vilket faktiskt var högre än flera av de testade oekologiska vinerna …


Inget av vinerna överskred de frikostiga maxgränser som gäller inom EU. Men många konsumenter kan faktiskt uppleva besvär långt under dessa nivåer eftersom mottaglighten är så individuell. Enligt svenska Livsmedelsverket bör sulfitkänsliga astmatiker inte dricka vin över 100 mg. Dessutom är hög sulfithalt ofta ett tecken på att vinet är kraftigt manipulerat. Att det exempelvis skulle ha jäst på naturlig väg – utan tillsats av industrellt framställd jäst – är inte särskilt troligt.


De billigaste industrivinerna, särskilt de på bag-in-box, brukar ha högst halter, medan mer småskaligt gjorda viner vanligtvis ligger betydligt lägre. Den aktuella franska undersökningen, som inte analyserade några lådviner alls, visar dock alltså att även så kallade slottsviner kan komma upp i betydande halter.


Alla viner som har mer än 10 mg måste bära varningstexten »innehåller sulfiter«. Till och med de naturviner som inte har något tillsatt sulfit alls kan behöva sätta denna formulering på etiketten, eftersom en liten mängd uppstår naturligt under jäsningsprocessen.


Varningen blir därmed ganska intetsägande. Det står ju samma sak på i stort sett vartenda vin. Så vilket ska den som av hälsoskäl eller andra orsaker vill få tag i ett lågsvavlat vin välja?


– Jag tycker att det vore klokt om sulfithalten sattes ut på vinet. Det är en upplysning som konsumenten verkligen skulle ha möjlighet att ta ställning till, säger biofysikern och livsmedelsexperten Christophe Lavalle vid det statliga franska forskningscentret CNRS i en kommentar till undersökningen.


Och egentligen skulle svenska Systembolaget faktiskt kunna sätta ut sulfithalterna på hyllkanterna till sina flaskor och boxar redan i morgon. Samtliga viner i det fasta sortimentet har nämligen labbtestats för bland annat sulfit. Företaget väljer dock att hemlighålla denna information för den vindrickande allmänheten. Motiveringen är att halterna kan skifta mellan olika produktionsomgångar hos de stora vinproducenterna och att en exakt siffra därmed skulle kunna bli fel.


Men om systemet nu tvunget måste skräddarsys efter dessa bjässar, varför inte bara skippa de exakta siffrorna och istället ange var på skalan från mycket låg till mycket hög ett visst vin hamnar – ungefär som med de lättavlästa så kallade smakklockorna!


Skicka förresten även en delegation till kollegerna på norska Vinmonopolet som på hyllkanterna har en särskild kategori för de naturviner om inte fått minsta dos sulfit. Där står på enkel norska ett enda ord: usvovlet.


Mats-Eric Nilsson

författare och journalist


0 kommentarer

RSS

Annons:

Warbro malt annons

    Kommentera

    Namn *
    E-post *
    Kommentar *
     
    Skriv in kod
    Villkor
     

    DEN HEMLIGE
    KOCKEN
    BLOGGAR

    Mats-Eric Nilsson är författare, journalist, föreläsare och en av grundarna till Äkta vara. Han har skrivit böckerna Den hemlige kocken, Äkta vara, Smakernas återkomst, Döden i grytan och Saltad nota och har även varit chefredaktör för matmagasinet Hunger. Nu är han aktuell med boken Château Vadå – om det okända fusket med ditt vin.


    Medlemsannons-pa-sajten-NY-animerad-3