av-fallfrukt_fix4

Sorry, ordet ”fäbod” är upptaget

Mats-Eric. 20 maj 2013.


Oxfilé kan vara fläsk och lasagne göras på häst. Och nu visar det sig att fäbodskinkan kommer från Tyskland.


Under en av mina första somrar som journalist satt jag under en månad ensam i en husvagn långt från redaktionen i Borlänge med uppdraget att varje dag fylla en jättelik tidningssida med hyperlokala nyheter från Gagnef.

Det gick väl så där. En utlokaliserad storstadskille utan minsta lokalkännedom eller för den delen reportervana var väl inte direkt något givet framgångskoncept. Det gällde därför att göra rejäla hönor av de fjädrar som alltför sällan uppenbarade sig i semesterstiltjen.

Som tur var hade jag Allan. Han var från orten och visste det mesta som var värt att känna till om mitt bevakningsområde. Vid sidan om sitt arbete på Kvarnsvedens pappersbruk hoppade han in som fotograf och det var i den egenskapen han rattade runt mig i bygden.

En solig eftermiddag drog vi på hans initiativ upp till en fäbod där jag mirakulöst nog lyckades få ihop tillräckligt antal bokstäver för att motivera den bild som trots allt var huvudsaken.

Fäboden verkade vara under avveckling och inget nytt och skrivbart såg ut att ha hänt där på mycket länge.

Men i dag, mer än tre årtionden senare, har fäbodlivet faktiskt inte dött ut. Det finns ännu 250–300 aktiva fäbodar i Dalarna, Härjedalen, Hälsingland, Jämtland och Norrbotten – med det urgamla syftet att uppe i bergen ge djuren sommarbete.

På en del av dessa kan man dessutom påträffa livs levande mathantverkare som utan att ingå i någon som helst museiverksamhet ystar ostar, röker korvar och framställer andra traditionella fäbodprodukter till försäljning.

Frågan är bara vad de numera ska kalla sina matvaror.

Något med ”fäbod” borde kanske kunna ligga nära till hands. Men, sorry, detta säljande uttryck har den betydligt mer storskaliga livsmedelsindustrin redan lagt beslag på, vilket i dagarna blivit hett nyhetsstoff i regionen.

Glasstillverkare på en fäbod i Hede i Härjedalen har fått veta att man inte kan använda begreppet fäbodglass eftersom charkfabrikanten Melkers i Falun hos Patent- och registreringsverket skaffat sig ensamrätt till alla upptänkliga matuttryck där ordet fäbod finns med.

Någon glass ingår visserligen inte i Melkers eget sortiment. Däremot något som saluförs under beteckningen fäbodskinka, med tre E-nummer och därtill ett aromämne i stället för gammaldags rökning. Så varifrån kommer då själva köttråvaran? Från Sverige – och Tyskland.

Mats-Eric Nilsson


Texten har tidigare varit publicerad i Svenska dagbladet. Läs fler av Mats-Erics artiklar på Svd Matkultur >>


Läs också Äkta varas artiklar om fäbodstriden:

Får inte skriva "fäbod" >>

"Melkers vilseleder konsumenten" >>


PS. Senaste numret av Magasinet Filter (juni/juli 2013) har ett längre reportage som handlar om varför matindustrin låtsas vara småskaliga och lanserar begreppet "fäbodifiering".


0 kommentarer

RSS

Annons:

482x110_aktavara_juica

    Kommentera

    Namn *
    E-post *
    Kommentar *
     
    Skriv in kod
    Villkor
     

    DEN HEMLIGE
    KOCKEN
    BLOGGAR

    Mats-Eric Nilsson är författare, journalist, föreläsare och en av grundarna till Äkta vara. Han har skrivit böckerna Den hemlige kocken, Äkta vara, Smakernas återkomst, Döden i grytan och Saltad nota och har även varit chefredaktör för matmagasinet Hunger. Nu är han aktuell med boken Château Vadå – om det okända fusket med ditt vin.


    Medlemsannons-pa-sajten-NY-animerad-3