Söker lösningar i tarmens bakterier

Äkta vara. 18 nov 2014.

Jag kan inte låta bli att berätta det här:
Jag avslutade i dagarna en sju veckors distanskurs vid University of Colorado som heter ”Gut Check: Exploring Your Microbiome” ledd av Dr Rob Knight, tillsammans med bl.a. Katherine Amato och Jessica Metcalf.
Tarmbakterier halv
Kursen handlar alltså om mikroberna i vår kropp, med fokus på de i tarmen. Jag har under kursveckorna sett många intressanta föreläsningar via webben av nobelpristagare, professorer, forskare, läkare, studenter och författare runtom i världen men mest i USA.

Ämnet är särskilt intressant eftersom vi faktiskt har tio gånger fler celler från mikroorganismer, främst bakterier, än vi har egna celler i kroppen. De allra flesta av dessa mikrober lever i mag-tarmkanalen. Samtidigt vet vi idag inte så mycket om dem.


Tidigare har man varit begränsad till att odla bakterier för att se vilka olika grupperingar som finns i tarmen, men det har visat sig att de vanligaste och de mest intressanta bakterierna inte kan odlas så lätt.
Men med DNA-teknik som har kommit fram de senaste decennierna har man hittat tusentals nya bakterier i våra kroppar.

De nya forskningsområden som därmed öppnats handlar om att förstå det extremt omfattande arbetet som sker i tarmen och dess samspel med hjärnan och immunförsvaret. Det finns hopp om bot eller lindring av många sjukdomar när vi verkligen förstår vad som händer i magen.

Att svaret på orsakerna till övervikt, IBS, tarmcancer och diabetes typ 2 kanske finns i magen är inte så förvånande, men att forskarna tror att lösningen på allergier, stressyndrom, diabetes typ 1 och till och med autismspektrumstörning, står att finna där är kanske mer förvånande.

Forskarna vill förstå hela det viktiga och intrikata samspelet mellan dessa mikroorganismer och vår egen kropp. De lever nämligen i de flesta fall i symbios med oss. Bara en bråkdel av alla kroppens mikroorganismer är skadliga (patogena), och många av dessa patogena mikrober orsakar ingen skada så länge som vissa andra bakterier finns där och håller dem i schack.


I moderlivet är vi i princip sterila, och när vi föds etablerar sig successivt våra viktiga mikrobiologiska vänner på och i vår kropp. Förlöses man med kejsarsnitt får man inte samma start som de som föds naturligt. Vid ca två års ålder börjar tarmens bakterier att likna de vuxnas. Det är bevisat att dessa första två levnadsår kan vara avgörande för vilka åkommor personen sedan drabbas av som barn men också som vuxen.


En banbrytande studie, som nämndes i kursen, gjordes tidigt av den svenska professorn Agnes Wold som jämförde svenska och pakistanska barn. Även professor emeritus Bengt Björkstén var tidigt ute och jämförde diversiteten i tarmen hos svenska och estniska barn och dess påverkan vid utvecklandet av allergi. Både de pakistanska och estniska barnen hade fler och större mångfald av mikrober i magen och färre allergier. (När jag nyligen ringde Björkstén sa han att det finns tecken på att diversiteten i tarmfloran minskar och att välfärdssjukdomar och allergier ökar i Estland på senare år, även om inga säkerställda studier ännu bevisat detta. Min privata analys blir då att misstänka att den västerländska kostens inträde i Estland sedan självständigheten har bidragit till detta.)

Forskarna har i allt större utsträckning kunnat se nackdelarna av antibiotikaanvändning, dels för att antibiotikan ohämmat slår ut det mesta i tarmen, men också för att vissa personer kan få en störd tarmflora lång tid – t o m över ett år – efter avslutad kur.

Eftersom det nu också visar sig att en viktig komponent i vårt immunförsvar sitter i tarmarna, där de utövar en tvåvägskommunikation med hjärnan (både neurologiskt och kemiskt), så tror man också att bot mot auto-immuna sjukdomar står att finna i detta ”brain-gut”-samspel.


Framtida tänkbara resultat av denna forskning är:

  • Nya diagnosmetoder, genom att man t ex i det stora projektet ”American Gut” * kartlägger tusentals människors tarmflora och jämför med deras ålder, kön, livsföring och åkommor; från vilka man sedan kan dra slutsatser om benägenhet för vissa sjukdomar eller t ex rekommendation på ändrad diet.
  • Behandlingsmetoder som probiotika, dvs att man tillför de mikrober som en viss person saknar. (Probiotika kan liknas vid att reparera en dålig gräsmatta med att så fler gräsfrön.)
  • Behandlingsmetoder som prebiotika, dvs att man rekommenderas att äta sånt som främjar en viss typ av mikrober för att styra tarmfloran i en viss riktning. (Prebiotika kan liknas vid att ändra växtbetingelserna genom att tillföra ämnen som gör att gräset växer bättre.)
  • Behandlingsmetoder som avföringstransplantation, vilket redan påbörjats runtom i världen och som givit intressanta resultat. (Det kan liknas vid att rulla ut en ny gräsmatta.) Används t ex för att återställa patienter som har problem med Clostridium difficile efter antibiotikabehandling.
  • Större förståelse för allergier och överkänslighet, som kan exempelvis resultera i att en medicin kompletteras med en skyddande bakterie.

*) = American Gut >> är ett projekt som finansieras med "CrowdFunding" där de som deltar betalar för projektet men som i gengäld får sin tarmflora analyserad. Även personer utanför USA, tex vi i Sverige, får deltaga.



Om jag ska dra några slutsatser av denna givande och omfattande kurs så är det:

  • Överdrivna hygienansträngningar kan ofta vara kontraproduktiva. ”Lite skit rensar magen”-uttrycket har fått visst vetenskapligt stöd. (Eller som Dr Embriette Hyde säger som avslutning i en kursvideo "A little dirt never hurt".) De patogena bakterierna är extremt få i förhållande till alla andra – ofta nyttiga dito. I vår iver att undvika att smittas av sjukdomsalstrande mikrober så tar vi samtidigt död på så mycket av de vi egentligen vill åt och behöver. Vårt beteende motverkar då till viss del sitt syfte och kan bidra till att vi t ex drabbas av moderna välfärdssjukdomar.
  • När forskarna vill ge ett allmänt råd för god hälsa så verkar det vara att man ska äta en varierad kost, i lagom mängder, av bra råvaror (gärna levande som t ex surkål) och så naturlig och oprocessad mat som möjligt. Kort sagt föda som ger en mångfald i tarmen. De som har god hälsa har också det största antalet och den största variationen av tarmens bakterier.

Det hela låter lite som "Äkta vara". Dessutom så har sannolikheten ökat att forskarna ska hitta långsiktiga lösningar. Lösningar som mer baseras på förståelse för hur kroppen egentligen fungerar och mindre på att ett visst ämne verkar bota en sjukdom samtidigt som den orsakar andra problem.

/Björn


Läs mer:


7 kommentarer

RSS

Annons:

Warbro malt annons

  • Mkt intressant! Tack.
    Stina. 21 nov 2014 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Detta är väldigt intressant och något jag med har läst en hel del om i det sista. Våra tarmbakterier ligger nog till grund för en väldigt stor del av hur vi mår. och vilken hälsa vi har.
    Daniel. 28 nov 2014 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Är väl ungefär detta som alternativmedicinare i alla tider hävdat, de vi ibland lett lite åt. I Stockholm fanns/finns en hälsokostbutik som i evighet haft ett tidningsurklipp i skyltfönstret, med rubriken "Döden börjar i tarmen". Tack för givande föreläsning idag!
    Ketty Kraft. 28 nov 2014 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Intressant att ni censurerar, tar bort, kritiska inlägg med substans. Äkta vara blir mer och mer sektlikt.
    lars-erik. 1 dec 2014 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Lars-Erik Jag förstår inte det där med censur. Jag läste din och andras kommentarer och ändrade därefter mitt blogginlägg ordentligt (bl.a. genom att utöka texten rejält med den text jag tidigare hade via en länk). Jag tog därefter bort din och en annan kommentar då ju min text avsevärt ändrats (se ovan) och kommentarerna därmed blev lite irrelevanta. Din poäng handlade om hygien och du poängterade att överdriven renlighet bara kan vara negativt när det gäller små barn, men inte i köket och inte för vuxna. Notera då att jag skriver ”Överdrivna hygienansträngningar KAN ofta vara kontraproduktiva…” (jag använder också uttryck som ”visst”, ”till viss del” och ”kan bidra”) och att jag inte nämner något om i vilka åldrar eller i vilka sammanhang som Dr Embriette Hyde och hennes forskare misstänker att tarmens mikroorganismer kan spela en viktig roll i utvecklandet av allergier hos barn eller hos vuxna.
    Björn Äkta vara. 2 dec 2014 (Svara på inlägg | Abuse)
  • I så fall tycker jag att du ska ge kommentaren rätt och inte ta bort den och därefter skriva att du ändrat i texten. OM ni vill ha en levande sida med diskussioner. Ni tog ju även bort alla kommentarer i texten om bajs i maten då det var många som var negativt inställda till denna text. Ja ni tog helt bort möjligheten till att kommentera denna underliga text. Är inte detta censur så vet jag inte vad som är censur.
    lars-erik. 2 dec 2014 (Svara på inlägg | Abuse)
  • När det gäller artikeln om bajs i maten så är det en s.k. gästblogg. På gästbloggen har vi som policy att inte tillåta kommentarer alls om inte gästbloggaren uttryckligen vill det. I just detta fall hade vi glömt att slå av kommentarsfunktionen, vilket vi alltså gjorde så fort vi upptäckte det.
    Björn Äkta vara. 4 dec 2014 (Svara på inlägg | Abuse)

Kommentera

Namn *
E-post *
Kommentar *
 
Skriv in kod
Villkor
 

Björn bloggar

Björn är en matintresserad systemarkitekt samt grundare, verksamhetsledare och vice ordförande i Äkta vara.

Senaste blogginlägg

Medlemsannons-pa-sajten-NY-animerad-3