Hygienprofessor försvarar tillsatserna

Nyhetsarkiv 2008. 14 dec 2008. Under rubriken ”Utan tillsatser i maten riskerar vi att dö” rycker professorn livsmedelshygien Marie-Louise Danielsson-Tham på DN-Debatt idag ut till försvar för livsmedelsindustrins bruk av tillsatser. 

Här är hennes huvudargument:
• Många tillsatser behövs för att vi ska få säker mat och att inte riskera att bli sjuka eller dö av det vi äter. Ett exempel är konserveringsmedlet nitrit som inte bara används för att ge charkprodukter dess rosa färg utan i första hand som ett skydd mot botulinumförgiftning. ”Ett enda gram botilinum-toxin räcker för att döda 7 miljoner människor”.
• Bensoesyra är en organisk syra som förekommer naturligt i många bär. Denna syra och dess salter (som natriumbensoat) används som godkända livsmedelstillsatser för att förhindra att saft och sylt möglar och jäser. ”Varför skulle en syntetiskt framställd substans vara farligare än samma substans tillverkad av moder natur? Mig veterligen har ingen ifrågasatt konsumtionen av lingon.”
• Att många ostproducenter har tagit bort antibiotikan natamycin (E235) är ett positivt exempel på hur man med hjälp av bättre hygien under produktionsprocessen kan bli av med en tillsats.
• Visst innehåller korven ofta en rad andra ingredienser än kött och de klassiska råvarorna. Men om man ska få korv med högre köttkalt måste man som konsument vara beredd att betala det högre priset.

Artikeln har följande slutkläm:
”Att raljera med alla E-nummer som finns på innehållsdeklarationen är lätt. Det kräver endast god verbal förmåga. Att värdera informationen och dra korrekta slutsatser kräver många års specialutbildning”. –––  ”Apropå ingenting – som avslutning en aforism av journalisten Carl Hammarén (1922–1970): ”Vi bör nog inte gå får långt i vår strävan efter äkthet. Vill vi egentligen att det ska finnas sjömän i sjömansbiff?”

Utan att Marie-Louise Danielsson-Tham nämner Mats-Eric Nilsson eller hans böcker vid namn, det inte svårt att lista ut vem hon vänder sig till. Så här kommer därför Mats-Erics kommentarer:

”Mer än ett år efter min första bok kom ut är det äntligen någon som rakryggat ställer upp för tillsatserna. Industrin har länge hukat, för att slippa att i onödan få sina varumärken nedsmutsade, så det fick bli en hygienprofessor istället. Det positiva är att det nu kan bli en debatt, och att några av industriargumenten för den omfattande tillsatsanvändningen äntligen kommer upp på bordet.

För mig var det dock ganska förväntat att ivrandet för en bättre matkvalitet och kritiken mot att konsumenten riskerar att bli lurad i butiken skulle bemötas med farlighetsargumentet. Exemplet med de 7 miljoner döda människorna var dock något grövre än jag hade väntat mig, och riskerar förstås att sänka debattnivån redan från start.

De som har läst mina böcker eller lyssnat på mig i olika sammanhang vet att merparten av de många tillsatserna, närmare bestämt 90 procent, är kosmetiska. De används för att fejka smak, färg och konsistens för att skyla över att det finns för lite av äkta råvaror i produkten. Endast en mindre del utgörs av konserveringsmedel och antioxidanter. En del av dessa behövs säkert, men även här finns många exempel på överdriven användning och misstankar om negativa hälsoeffekter .

Om nitrit
Att nitrit används som ett konserveringsmedel är förstås ingen nyhet. Dessutom gör det att fläskköttet behåller sin rosa färg. Ämnet har ifrågasatts bland annat för att de har gett cancer i djurförsök och är därför förbjudet i Krav-produkter. EU tillåter vissa mängder i de varor som har EU:s ekologiska märke, men i betydligt lägre halter än i konventionell produktion. Inom några år kommer EU att totalförbjuda det i ekologiska livsmedel. Svenska Livsmedelsverkets uppfattning är att det är ”önskvärt” att generellt minska intaget av nitrit.

Att det går att producera charkprodukter utan nitrit visar exempelvis de finska tillverkarna av julskinka. Där dominerar den nitritfria gråaktiga skinkan. Och svenska Mälarchark gör nitritfria prinskorvar som säljs till storkök, men har visat sig vara svårsålda till konsumenter eftersom de inte har rosa köttfärg. Hållbarheten för dessa är 17 dagar istället för 20–25.

Om natriumbensoat
Att en tillsats även förekommer naturligt är ett av industrins favoritargument. De eventuella problemen med natriumbensoat kommer man dock inte runt som så enkelt som att skoja om den ofarliga lingonkonsumtionen. I en uppmärksammad studie vid universitet i Southampton om hyperaktivitet hos barn ingick just natriumbensoat tillsammans med ett antal färgämnen. Och i februari 2006 avslöjade en avhoppad kemist från Cadbury-Schweppes att denna tillsats tillsammans med askorbinsyra i apelsinläsk kan ge upphov till små mängder av det cancerframkallande ämnet bensen. Jag påstår verkligen inte att det finns tillräckligt hållbara belägg för ämnets hälsofarlighet. Däremot är det uppenbart att toxikologerna på denna punkt vet för lite.

Om natamycin
Marie-Louise Danielsson-Tham vill som jag bli av med onödiga tillsatser och pekar på hur en del ostproducenter har tagit bort det mögelhämmande medlet natamycin (E235). Och visst är detta alldeles utmärkt! Men detta hade förstås inte skett utan att man i den allmänna debatten har ifrågasatt denna tillsats, som är ett antibiotikum. Konsumenttrycket har dock uppenbarligen inte varit tillräckligt stort eftersom flera osttillverkare fortsätter att använda natamycin istället för att förbättra hygienen i sina produktionslokaler. Det är bara genom en stark och tydlig opinion som livsmedelsbranschen kan förmås att skära ned på det omfattade bruket av billiga tillsatser. Ett exempel på detta är hur många skinktillverkare under det senaste året har tagit bort smakförstärkaren E621. Min förhoppning är att jag med mina böcker har bidragit till detta.

Om korvar
Här är hygienprofessorn inne på ett bra spår. Ska vi bli av med tillsatserna måste vi konsumenter i många fall vara beredda att betala mer för korven".

Läs hela Marie-Louise Danielsson-Thams artikel >>

Lyssna på debatt med Marie-Louise Danielsson-Tham i P1 Morgon 15 december >>

Peter Wennblad på Expressen har blivit riktigt arg >>






 

40 kommentarer

RSS

Annons:

Warbro malt annons

  • Om jag använder lite gurkmeja i en pastasås för att få lite trevligare färg på den. Är det fejk? Om jag köper en färdiglagad pastasås där livsmedelsindustrin har haft i lite E100 är det fejk? I båda fallen är det exakt samma molekyl som ger den gula färgen: Curcumin. Har svårt att förstå fejkargumentet. Färg och konsistens är viktigt för hur vi upplever maten och något som vi gärna fixar till hemma i köket med naturliga varor. Naturliga varor vars beståndsdelar kan vara det samma som finns i E-ämnena. Kryddor är i det avseendet lika mycket fejk som vilka E-nummer som helst.
    David. 15 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • David, vad är det för en blek pastasås du gör? Mina brukar vara färgglada, allt utifrån vad jag har i dem. Kommentar om Danielsson Tham här: http://mirandashave.blogspot.com/
    Miranda. 15 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Miranda! Det är möjligt att det finns saker som jag kan lära mig när det gäller pastasåser :-) Men det förändrar inget i sak när det gäller mina funderingar som sådana. Om jag ändrar smak och färg med e-ämnen så sysslar jag enligt vissa med fejk. Men gör jag mig också skyldig till fejk om jag gör det samma med hjälp av kryddor??? För mig är det sak samma; färggranna och smakrika molekyler som färggranna och smakrika moleykler. Ser inte varför jag ska acceptera det ena och döma ut det andra.
    David. 15 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • David. För det första så skiljer sig våra åsikter åt om man behöver tillsätta något bara för färgens skull, föär det andra smakar och lutar gurkmeja visst och när jag använder jag det använder jag det som krydda. Och för det tredje är jag inte så säker på att smakämnesmolekylen är 100 % lik råvarumolekylen. T ex kommr inte DHA och ARA som tillsätts bröstmjölksersättning från fisk utan från fermenterade alger och svamp som behandlats med hexan ( http://www.naturalnews.com/023609.html ) Hur tillkommer e100 och alla de andra E-ämnena undrar jag?
    Miranda. 15 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Och DHA-molekylen från alger ser inte riktigt likadan ut som den från fisk enligt Natural News.
    Miranda. 15 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Miranda. Möjligt att vi har olika syn på mat och färg, men jag äter också med ögat och gör gärna så att maten har en trevlig färg. Ser inget principiellt skäl varför det skulle vara OK att göra det med kryddor men fejk om jag skulle använda e-ämnen. Alla molekyler är inte nödvändigtvis naturidentiska men det gör dem inte per definition farliga. Det är en fix och irrationell idé att det som är naturligt skulle vara bra och det som är konstgjort skulle vara dåligt. Bara för att något är syntetiskt så betyder inte det att det är dåligt och flugsvamp och arsenik är två naturliga fenomen som kan vara direkt livsfarliga. Det som smakar bra smakar bra och det som är närande och ofarligt är det oavsett vad det kommer ifrån. mvh /david
    David. 15 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Bäste David, för mig är det en väsentlig skillnad om molekylen vi tillsätter vår mat är tillverkad i en storskalig fabrik, kanske på andra sidan jorden, i en kemisk process som använder sig av allehanda miljöstörande lösningsmedel, ädelmetallkatalysatorer m.m istället för att använda en relativt obehandlad växtdel. Det behöver naturligtvis inte betyda att det är mer ohälsosamt men det känns onödigt och som ett slöseri med energi och resurser. Dessutom får man ju en mängd andra smak-, färg- och/eller näringsgivande molekyler på köpet om man använder sig av en krydda istället för en 100% ren molekyl.
    Björn Gustafsson. 15 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Björn! Argumentet ang. tilverkningen; att den skulle vara miljöförstörande och resursslukande kan jag förstå och acceptera. Om så är fallet är det något man bör ta med i beräkningen. Men merparten av kritiken mot e-ämnen i maten handlar inte om det utan snarare på någon fix idé om att det är fult med syntetiskt framställda medel och att det är OK om man tillför vissa molekyler via naturliga ingredienser och fusk om man tillsätter samma molekyler via tillsatser. Sen vill jag påpeka att det kanske är just en specifik smak, färg och konsistens som man vill åt och inte ha andra bieffekter och att det därför kan vara en poäng att just använda tillsatserna. mvh /david
    David. 15 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Bieffekter, så som en äkta oförvanskad smak, färg och konsistens inklusive en massa mineraler, fibrer och vitaminer då menar du? Enligt dig skulle man i praktiken kunna tillaga sin måltid uteslutande på en mängd olika industriellt framställda kemikalier som även råkar ingå i de naturliga råvarorna, så länge man får till önskvärd konsistens, utseende och smak, Detta har ju noll och inget att göra med matlagning och njutning av vad naturen har att erbjuda överhuvudtaget. Jag menar att om man inte vet att skapa njutbara matvaror och maträtter med rätt konsistens, smak och färg utan att extrahera enstaka aktiva molekyler är det fusk min herre. Fusk! Företag som sysslar med detta och dessutom tar bra betalt för det saknar moral och yrkesstolthet. Vad du gör i ditt kök är mig tämligen egalt. mvh/Björn
    Björn Gustafsson. 15 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Var och en måste som konsument få fatta sitt eget beslut. Vill jag utsätta mig eller mina barn för färgämnen, konserveringsmedel, nitrit och glutamat (smakförstärkare)? Våra trösklar är olika, du och jag kan kanske äta glutamat, utan att vi märker någon inverkan, medan en person med epilepsi eller migrän får anfall, och ett barn som äter godis med konserveringsmedel och vissa färgämnen blir hyperaktivt eller utvecklar ADHD, kanske för att just det barnet är särskilt känsligt. The British Food Standards Agency utfärdade i september 2007 en varning mot användning av artificiella födoämnestillsatser som E211 ( konserveringsmedlet natriumbensoat) och ett antal färgämnen som E110, E122, E124 och E102, eftersom de bedömdes kunna medverka till hyperaktivitet hos barn och utveckling av ADHD. Detta baserades på en vetenskaplig studie utförd av ett universitet. Samtidigt påpekade man att den biologiska mekanism som orsakar detta är oklar. Min egen erfarenhet är att personer med svårkontrollerad epilepsi inte bör äta föda som innehåller tillsatsämnen. Min son som har epilepsi, fick inte stopp på anfallen förrän han började följa en diet som bl a uteslutar den här typen av kemiska tillsatser. Debatten är bra för att den skapar ett större utbud. De konsumenter som vill äta en mat utan kemiska tillsatser får en möjlighet att göra det. Nu kan du köpa en julskinka utan nitrit- t ex i Söderhallen. Korv kan beställas hos butiker som tillverkar den enligt önskemål. Hos lantgårdar med eget slakteri och rökeri kan du beställa rökt sidfäsk utan nitrit . Jag har gjort så en längre tid utan problem. Jag beställer mycket åt gången, hämtar med frysväska och fryser in i små portioner. Vi har inte blivit sjuka någon gång, så visst går det! Det är ju trots allt bara en generation sedan all mat tillagades utan dessa tillsatsämnen och utan att folk insjuknade i botulism. Tvärtom är våra barn mycket sjukare idag, med allergier och olika sjukdomar relaterade till nervsystemet.
    Lilli. 15 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Björn! Vi människor gick ifrån den "äkta oförvanskad smak" när vi började koka och grilla råvaror för några hundratusen år sedan. Vi är kulturvarelser som konsekvent manipulerar och modifierar vår omgivning för att locka ut de kvalitéer som vi vill ha av den, i det avseendet är allt fusk, bra och nyttigt fusk om du frågar mig. Jag ser inget principiellt skäl till att vi ska sluta med det bara för att vi kan göra det på molekylnivå. Smakar det bra, är ofarligt och nyttigt så räcker det för mig. Varför ska jag förneka mig gastronomiska sensationer pga av irrationella föreställningar om naturligt/syntetiskt? Lilli. Observera att jag inte på något sätt förnekar att det kan finnas en del tillsatsämnen som kan vara onyttiga för alla eller för några. Det är inte konstigare att det finns naturliga ämnen som kan vara onyttiga. Att barn skulle vara sjukare i dag är ett mantra som upprepas gång på gång, som en självklar sanning. Jag har aldrig sett några objektiva fakta på att det skulle stämma. Rent generellt så lever vi människor längre och är friskare nu än förr. Bla genom att vi äter bättre mat. mvh /david
    David. 15 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Angeånde (psykisk) ohälsa hos barn så kan jag rekommendera Barnombudsmannens rapporter.
    Miranda. 15 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Gott nog så! Om du upplever sådana gastronomiska sensationer av att äta t.ex en majonnäs eller glass där konsistensen kommer från natriumalginat, guarkärnmjöl och taragummi och färgen av betakaroten (alla med naturligt ursprung t.o.m) istället för riktiga ägg och dessutom vill betala för det vill jag för guds skull inte förvägra dig detta. (Det blir ju fler ägg över till oss andra dessutom :-) ) Som mångårig forskare i kemi har jag absolut inget emot molekylära manipulationer men föredrar att utföra dessa i labbet. I köket lagar jag mat helst utan att sträcka mig efter mononatriumglutamatet eller kalciumpolyfosfatet m.m. Tycker bara att industrin kommer allt för lätt undan med att lura folk att tro att de köper något "hemlagat" eller "på mormors vis". Men om ingen efterfrågar bättre grejor är det kanske denna urvattnade och resursslösande likriktning vi får leva med. Eller kanske vi får nöja oss med näringsriktiga piller i framtiden. För mig är maten som kulturyttring viktigare än så. /Björn
    Björn Gustafsson. 15 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Jag lyssnade på debatten i P1 i morse och vill ge en eloge till Mats-Eric som ju fullkomligen mosade den PR-hungriga hygienprofessorns argument. Hon satte ju i sin iver att synas en trist nivå när hon inledde med att tala om botulism och massdöd, vilket tragiskt nog DNs rubriksättare hakade på. Bäst var ju på slutet när hon erkände att hon själv hellre köper dyrare korvar med äkta råvaror!
    Henrik Ahlen. 15 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Björn! Jag ser också maten som en kulturyttring. Så mycket kultur att jag tycker det är meningslöst att tala om naturligt oavsett vilka råvaror vi använder, i alla led så använder vi mer eller mindre kultiverade produkter, växtförädlade grönsaker, animaliska produkter från framavlade djur osv. Och all form av matlagning är i grund och botten kemi. Det är inte mycket i det avseendet som är naturligt. Att industrin spelar på hemlagat och på "mormors vis", beror just på det "naturliga" romantiska matföreställningarna som finns ute i folkdjupet. Romantik och myter säljer, tyvärr. Själv gör jag gärna min majonäs själv. Men konstaterar med viss förnöjelse att Lidls gräddglass vann en smaktest nyligen. http://www.aftonbladet.se/matvin/article1823935.ab?service=print Något som naturlighetsvurmarna har svårt att förstå och tugga i sig. Så kan det ju inte få gå till! mvh /david
    David. 15 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • David - det är ett känt fenomen att man tykcero m smaker man känner igen. Har man vant sig vid hemlagad saft på riktiga bär har man svårt för Fun Light och vice versa. Fabriksglass och hemgjord glass smakar ju också mycket olika. Det som faciinerar mig mest är att du försvarar livsmedelsindustrins förbilligande av sina produkter med sån frenesi. Varför ???
    Miranda. 16 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Miranda! Visst präglas vi av vad vi äter men i Lidl vaniljglassfallet så är det inte så enkelt. Lidlglassen fick höga poäng även om de som var sakkunniga på "riktig" vaniljglass. Något som visar på att tillsatser inte nödvändigtvis försämrar varor. Jag försvarar inte automatiskt livsmedelsindustrin och jag är inte för all sorts tillsatsanvänding. Men jag är också emot ogrundad matromatik, vanföreställningar och fixa idéer. Det kan vara ett problem om matfabrikanter använder sig av sämre råvaror i stället för bättre. Men det är ett problem oavsett om den sämre vara är ett e-ämne eller inte. För mig så är det råvaror som vilka som helst, de kan brukas eller missbrukas. Vill man verkligen ha största möjliga smakupplevelse så tror jag att man ska låta tungan och förnuftet bestämma allt och undvika ideologiska förställningar om vad som går och vad som inte går för sig. Föreställningar om att vissa saker skulle vara mer äkta än andra, begränsar en bara, och det känns onödigt. mvh/david
    David. 16 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Hade du läst Mats-Eric Nilssons bok så hade du vetat att det vi kritiserar är just att matfabrikanterna använder sig av sämre råvaror. Kritiken mot tillsatser handlar inte om matromantik utan om att man inte får det man förväntar sig. Smörgåspålägget skinka är inte skinka utan sammanpressade köttrester. Skinka från överdelen av grisens bakben heter "helmuskelskinka" vilket inte låter sådär jätteaptitligt. Vi har egna grisar och rökte egen skinka. Folk säger att så god skinka har de inte ätit på flera år. Det går knappt att få tag på mjöl som inte innehåller mjölbehandlingsmedel - askorbinsyra. Det gör att kvarnarna kan mala mer mjöl av spannmål med lägre proteinhalt som annars skulle gått som foder eller något - bönderna får betalt efter kvaliteten på spannmålen och öka sin marginal. Jag är inte den som är nojigast vad gäller tillsatsämnenas påverkan på hälsan men jag tycker inte det är för mycket begärt att det är skinka i paketet och inget annat när det står på förpackningen.
    Miranda. 17 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • David, jag tror det snarare är du som drivs av en ogrundad tillsatsromantik. ;)
    Miranda. 17 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • David! Man kan aldrig förändra en persons sätt att tänka och bete sig utan att den personens egna vilja finns. Fortsätt du att njuta av de konstgjorda smaker och aromer som du hyllar så fortsätter vi, som tror på, och köper ekologiskt, att njuta av våra smak- och doftupplevelser. Vi är trygga i att dessa är baserade på riktiga råvaror och inte på kemiskt framställda substitut. GOD Jul!
    Agneta. 17 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Jag tror David jobbar inom tillsatsbranschen eller nåt liknande.
    Jonathan Dinkelspiel. 17 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Det känns som att David fått tillräckligt med mothugg och bra argument, men jag kan dela med mig av en erfarenhet som jag har gjort. Jag har under hela tonåren fram tills idag lidit av utslag över hela kroppen. Dessa kom helt utan anledning eller förvaring. Men! När jag började läsa på förpackningar och skippa produkter med E-nummer, handla ekologiskt osv. började utslagen gradvis att försvinna för att nu i princip vara icke-existerande. Från att ha varit en stor kortisonsalveanvändare gick jag till knappt behöva den alls. Jag kan knappt beskriva i ord hur det påverkade min livskvalitét till det bättre och hur lycklig jag är över att slippa utslagen. Tack vare att jag numera inte handlar produkter med onödiga E-nummer. Tack Mats-Eric!
    Annika. 18 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Miranda: Jag har inget problem om man har skinka i varierande kvalite och prisklass och jag har aldrig svårt att hitta den skinka av den kvalite som jag vill köpa. Det faktum att det brevid denna hänger presskinka förändrar inget, för jag är inte tvingad att köpa den. Är det något fel på kvaliten på köttet från helmuskelskinkan? Är det inte en del av grisen som man bör ta tillvara? Agneta: Jag njuter av smaker och struntar i vad dem kommer ifrån. Är det gott på min tunga så är det gott på min tunga. Och som sagt, begrepp som "riktiga råvaror", tycker jag är ett nonsensbegrepp, nästan allt vi stoppar i munnen är i större eller mindre utsträckning manipulerat av oss människor. Jonathan: Klassiskt debattrick om man vill slippa diskutera sakfrågan. Annika: Funkar det för dig så funkar det. Men många problem som man har växer man ifrån eller så självläker dem. Om man då under denna period exprimenterar med olika sätt att behandla problemet så blir det lätt så att sista metoden man provar får äran för att problemet försvann. Jag hade själv i tonåren och i tjugoårsåldern då och då problem med utslag på huden, men under senare år så har jag inte haft några problem (jag är 36). För min del så har problemet med stor sannolikhet självläkt. Är du inte säker att det är så för dig också? Och hur ser du på det faktum att det som du undviker (e-ämnen) ofta är identiska med det som du kan hitta i naturliga varor?
    David. 18 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • David! Nej! Jag är 29 och har fortfarande vissa problem med utslag. Om jag ätit godis med E-nummer (dock inte Ekorrens fantastiska ekologiska godis) eller något annat livsmedel slår det ut som blommor på mina armar. Problemet kvarstår alltså än idag för min del, men med rätt kost kan jag få bort eksemen och få bättre livskvalitet på köpet. Och som du säger, jag har provat en mängd olika saker, bara det att det inte gett någon som helst effekt. Detta gav effekt, klådan försvann nästan genast och de röda blommande utslagen började smälta bort. Om du läser den tidigare artikeln här så finner du att två rätt tunga namn kopplar ihop allergier med tillsatser i livsmedel.
    Annika. 18 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • David! Nej! Jag är 29 och har fortfarande vissa problem med utslag. Om jag ätit godis med E-nummer (dock inte Ekorrens fantastiska ekologiska godis) eller något annat livsmedel slår det ut som blommor på mina armar. Problemet kvarstår alltså än idag för min del, men med rätt kost kan jag få bort eksemen och få bättre livskvalitet på köpet. Och som du säger, jag har provat en mängd olika saker, bara det att det inte gett någon som helst effekt. Detta gav effekt, klådan försvann nästan genast och de röda blommande utslagen började smälta bort. Om du läser den tidigare artikeln här så finner du att två rätt tunga namn kopplar ihop allergier med tillsatser i livsmedel.
    Annika. 18 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Annika! Jo det låter som du har allergiska problem, men det har ju inte nödvändigtvis något med ALLA e-nummer att göra. Frågan är snarare; vilka e-ämnen är du allergisk mot och bör undvika? Det borde en enkel test på en vårdcentral kunna berätta för dig. Och att man är allergisk mot vissa livsmedel har ju inte nödvändigtvis något med e-ämnen att göra, utan allergi kan ju vara kopplad till helt naturliga varor, tex så är en exflickvän till mig gurkallergiker. Så återigen; det kan finna problem för vissa med olika naturliga varor eller med tillsatsämnen. Man får avgöra fall från fall. mvh /david
    David. 18 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • David! Suck! Du påminner mig om min bror, han kan inte heller acceptera andra svar än det han bestämt sig för. Sista inlägget från mig nu. Jag är allergisk mot en hel del saker, men just utslagen blev markant bättre när jag slutade med de produkter som innehåller t ex E621, färgämnen och annat. Jag kan fortfarande ha i t ex natriumbensoat i sylt utan att reagera, men jag reagerar starkt på vissa produkter. Det är de som innehåller de ovan nämnda arom och tillsatsämnena vars syfte är att maskera dåliga råvaror. Däremot påverkades inte utslagen av att jag kom på att jag är laktosintolerant (där var det bara magen som drog en suck av lättnad) Och bara som ett tillägg, jag är patient på allergi och astmaenheten på SÖS och även läkaren där förbluffades över att mina utslag blivit så pass mycket bättre. Hon tyckte det var en klok taktik att försöka äta ren mat och undvika halvfabrikat. Men som alla andra sagt. Du får äta precis vad du vill. Jag vet bara att jag mår bättre och inte har utslag överallt om jag håller mig till rena produkter utan onödiga tillsatser.
    Annika. 18 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • David! Suck! Du påminner mig om min bror, han kan inte heller acceptera andra svar än det han bestämt sig för. Sista inlägget från mig nu. Jag är allergisk mot en hel del saker, men just utslagen blev markant bättre när jag slutade med de produkter som innehåller t ex E621, färgämnen och annat. Jag kan fortfarande ha i t ex natriumbensoat i sylt utan att reagera, men jag reagerar starkt på vissa produkter. Det är de som innehåller de ovan nämnda arom och tillsatsämnena vars syfte är att maskera dåliga råvaror. Däremot påverkades inte utslagen av att jag kom på att jag är laktosintolerant (där var det bara magen som drog en suck av lättnad) Och bara som ett tillägg, jag är patient på allergi och astmaenheten på SÖS och även läkaren där förbluffades över att mina utslag blivit så pass mycket bättre. Hon tyckte det var en klok taktik att försöka äta ren mat och undvika halvfabrikat. Men som alla andra sagt. Du får äta precis vad du vill. Jag vet bara att jag mår bättre och inte har utslag överallt om jag håller mig till rena produkter utan onödiga tillsatser. Det är så jag har avgjort saken i mitt fall och jag har en lååång historia av trial and error bakom mig.
    Annika. 18 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Suck hit och suck dit! Jag har absolut inget problem med att ta till mig ditt svar. Ät det som du mår bra av. Och är det en vettig strategi att låta bli tillsatsämnen i sin helhet så gör det. Men det finns inget skäl att dra några generella slutsatser om tillsatser som sådana från dina upplevelser, av det skälet att tillsatser inte är en enhetlig grupp av ämnen. Dom ser väldigt olika ut och många av dom är som tidigare konstaterat helt naturidentiska. Lika lite som man kan döma ut alla naturliga varor för att man är allergiska mot några av dem så kan man döma ut alla tillsatser för att man är överkänslig mot vissa av dem. mvh /david
    David. 18 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • JAg håller med David i stort. Den här hysterin kring e-nummer tar ju helt orimliga proportioner. Skilj på fusk och att använda tillsatser. Det senare behöver inte vara konstigare än att man själv tillsätter potatismjöl i såsen när man lagar mat hemma. Även om man sällan deklarerar e-numret för potatisstärkelsen för gästerna.
    Dr Alban. 19 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Skrämmande att folk inte fattar att många av de tillsatser som finns skadar oss. Matindustrin gör allt för att finna billigare lösningar och dessa billigare lösnigar är inte råvaror och naturliga produkter. Det ska bli mäktigt skönt om 40 år när alla inser att "fan tillsaterna är ju cancerframkallande och ger folk sjukdomar". Då kommer det precis som med ciggaretterna stå stora varningstexter "tillsatser dödar". Ciggaretter var ju inte heller farligt förr i tiden. Sjukhusen har redan nu börjat se att maten är väl förknippad med folks sjukdomar precis som annika förklarade med sin allergi. Jag fattar inte ens varför man vill försvara något som överhuvudtaget "kan" vara farligt men ännu inte är vetenskapligt bevisat. Varför inte undvika det om man kan.
    charlott. 30 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Jag undrar så innerligt om det finns studier som visar att vi inte på lång sikt blir skadade av tillsater i maten? För annars vägrar jag stoppa i min tillsatser. För självklart är det inget farligt och inte dödligt att äta tillsatser en, två, tre, tjugo gånger. Men vad händer i kroppen när vi ätit det i 40 års tid när vi matat in ämnen i kroppen som cellerna inte behöver? Är tillsatserna vi stoppar i oss testade ihop, vet man hur de påverkar kroppen tillsamamns där inne? Finns det ett samband mellan det faktum att min sambo blivit uppfödd på skräpmat och billigaste lösgodiset, läsk till maten och det faktum att han har alla allergier man kan ha? Kan det finnas ett samband med det faktum att hans sladdsyrra också får skräp och också har allergier. Jag har tvärtom sluppit skräpmat, haft kläder från polan och pyret, knappt ätit goids och drucikt läsk och jag samt min tre bröder inte har en enda allergi eller annan åkomma för den sakens skull. Kan vara en slump, men jag tänker inte chansa med mina barn.
    charlott. 30 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Charlott! Dålig mat är dålig mat men det har inte nödvändigtvis något med tillsatser att göra. Om man som din sambo har ätit för mycket fett och socker, så är kan det bli ett problem för hälsan oavsett om tillsatser har slunkit ner på köpet eller inte. Det behövs en kritisk diskussion kring matkvalite och råvaror, men den bör ske utan fixa idéer om att vissa ämnen per definition är farliga och andra är ofarliga. För som sagt, många e-ämnen är identiska med ämnen som du hittar i "naturlig" mat.
    David. 30 dec 2008 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Marie-Louises sista argument, belyser på att läskigt sätt själva problemet: "Att värdera informationen och dra korrekta slutsatser kräver många års specialutbildning.” Många års specialutbildning? Det tycker jag inte ska behövas för att förstå vad man stoppar i sig.
    Björn. 2 jan 2009 (Svara på inlägg | Abuse)
  • David: Det är just den filosofiska inställningen att alla tillsatser är dåligt som är nyckeln. Anledningen till det är att vi idag inte vet om eller hur giftiga de är. De flesta är säkert helt OK, men ju fler man äter ju fler giftiga får man i sig. Att tro att man idag vet om ämnen man bara kunnat tillverka i ett tiotal år är giftiga är upp till var och en att dra slutsatser om. Jag drar min slutsats uteifrån historia, där mänskligheten användt DDT, asbest o.s.v. Kan inte tillräckligt om livsmedel för att kunna ge exempel på tillsatser som visat sig vara giftiga.
    Martin. 5 jan 2009 (Svara på inlägg | Abuse)
  • David, det är okej att du inte har problem med kemikalier i livsmedel, vi är många som gärna slipper det och lagar mat helt utan kemikalier och har kommit fram till att det känns bättre på flera plan. Var och en till sitt helt enkelt. Jag kan i förbifarten nämna att min sambo som under många år haft allvarliga problem med mage/tarm och genomgått årslånga antibiotikakurer, numera är fullt frisk. Läkarna hittade aldrig några allergier, vi gjorde ordentliga tester, och gastroexperter förnekade att problemen kunde vara relaterade till livsmedel. Vi vet nu att de inte hade full koll på det där, och slipper problemen genom våra till det bättre förändrade matvanor.
    Surgubben. 8 jan 2009 (Svara på inlägg | Abuse)
  • David, det är okej att du inte har problem med kemikalier i livsmedel, vi är många som gärna slipper och lagar mat helt utan kemikalier och har kommit fram till att det känns bättre på flera plan. Min sambo som under många år haft allvarliga problem med magen och genomgått årslånga antibiotikakurer, är numera fullt frisk. Läkarna hittade aldrig någon allergi, och gastroexperter förnekade att problemen kunde vara relaterade till livsmedel. Vi vet nu att de inte hade full koll på det där, och slipper problemen genom våra till det bättre förändrade matvanor.
    Surgubben. 8 jan 2009 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Kommentaren från Björn Gustafsson är ganska komisk eftersom de ersättningsämnen för ägg som han reagerar mot är ungefär samma saker som man matar hönsen som lägger äggen med (i.a.f. om det är ekologiska ägg, andra höns får det som råkar vara billigast, vilket kan vara värre saker). Natriumalginat - naturligt växtgummi från en alg, man ger höns algmjöl som mineraltillskott (som kan innehållla just den algen). Guarkärnmjöl - bönmjöl, man ger höns bönmjöl som proteintillskott (ibland t.o.m. guarkärnmjöl, det beror på vad som är billigast på världsmarknaden). Betakaroten - antioxidant som är förstadie till A-vitamin, finns i alla röda, gula och mörkgröna växter, ges till höns för att få gulare gulor ("naturligt" blir de nästan alltid blekgula, ibland på gränsen till vita, det beror på vad hönsen hittar att äta). Taragummi är också ett växtgummi, dock inte från något man matar höns med. Så varför gå omvägen över hönsmens med det djurplågeri det innebär (jepp, jag har varit i hönsbranschen och sett den inifrån). De som är kraftigt bön-allergiska reagerar på ägg som kommer från höns som ätit bönor ändå, som tur är har vi svenskar levt nästan enbart på bönor, ärtor, spannmål och örter i 3000 år, så de flesta anlagen för allergi har inte överlevt.
    martin. 27 jan 2009 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Nitrit, som omnämns i den ursprungliga artikeln, finns naturligt i stora mängder i t.ex. betor, nässlor, mållor och quinoa. Speciellt om de gödslats för kraftigt. Jag samlar och äter gärna vilda växter, har man otur kan man råka ut för akut nitratförgiftning om någon bondjävel spridit för mycket gödsel på en åker där vattenådern för "min" växtplats går förbi. Det är riktigt, riktigt otrevligt. Jag brukar för övrigt leta efter "grå" korv när jag handlar, jag har stått och malt köttmassa och den brukar ha en ganska oaptitlig brun/grå/grön blandning av nyanser, är den bara grå vet man att den är lite fräschare, är korven onaturligt rosa går det inte att se hur läskigt köttinnehållet är.
    martin. 27 jan 2009 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Martrin! Du skriver ; som tur är har vi svenskar levt nästan enbart på bönor, ärtor, spannmål och örter i 3000 år,? Vad har du för bevis för det? Tycker att du ska läsa på din evolutionshistoria så finner du att människan från stenålderstiden är en fisk, ägg och köttätare med vissa komplement av bär vis säsong. Det fanns inte mycket åkrar med bönor, ärtor och spannmål på den tiden! Människorna bodde ju där maten fanns och det var utefter våra kuster och på öarna.
    Hans. 27 jan 2009 (Svara på inlägg | Abuse)

Kommentera

Namn *
E-post *
Kommentar *
 
Skriv in kod
Villkor
 

Medlemsannons-pa-sajten-NY-animerad-3