Äkta varas vegogranskning, del 1 av 3. Sommartider är grilltider. För många är grillning starkt förknippat med kött i någon form, men kött är samtidigt något som många vill dra ner på, för hälsans och klimatets skull.

Det är förstås något som många livsmedelsföretag har förstått och i butikerna dyker allt fler alternativ upp. Nya tider har gjort att ord som exempelvis korv har fått en bredare betydelse och nu kan omfatta alla upptänkliga blandningar av ingredienser. Så länge det ser ut som en korv och äts som en korv, så är det en korv.

Men vad innehåller de egentligen? Givetvis inget kött, men hur är det med allt det som de har stoppat i istället? En del som köper vegokorv tycker kanske att det är viktigare vad den inte innehåller, alltså kött, än vad den faktiskt innehåller. Andra rycker på axlarna åt ingrediensförteckningen, bara korven smakar gott.

– Vi tror dock att många faktiskt är intresserade av innehållet i växtbaserade produkter, precis som vi är när det gäller all annan mat. I takt med att fler produkter kommer ut på marknaden blir dessutom möjligheterna att välja bland dessa större, men samtidigt känner sig många lite vilsna, nya och osäkra på det här området, säger Äkta varas verksamhetsledare Björn Bernhardson.

Komplicerat bygge av komponenter
Den som trots allt försöker läsa ingrediensförteckningen på till exempel en växtbaserad burgare blir kanske inte heller så mycket klokare. Jämfört med en vanlig burgare, där huvudråvaran är kött, är innehållet i vegoalternativen ofta ett betydligt mer komplicerat bygge av olika komponenter. Kött är ju en naturlig blandning av vatten, protein, fett, färgämnen, smakämnen etc. I de vegetariska alternativen försöker tillverkarna ofta återskapa köttets egenskaper genom att bygga ihop motsvarande byggstenar.

– Det är lite som att man plockar isär råvarorna i sina beståndsdelar och sedan bygger ihop dem igen, fast i en kombination och på ett sådant sätt att de ska få egenskaper som mer liknar köttets, säger Björn Bernhardson.

FAKTA: Proteinkällor
  • Sojabönan används ofta i vegoprodukter för sitt höga innehåll av proteiner. Samtidigt undviker en del soja, bland annat av allergi eller av miljöskäl...

Visa mer ↓

Med en så komplex sammansättning kan det därför vara svårt att avgöra vad ett växtbaserat alternativ egentligen borde innehålla. När man köper en köttkorv av bra kvalitet så letar nog många efter en med relativt hög kötthalt. Då får man mycket råvara och lite utfyllnad. Men vad är egentligen den eftersträvansvärda råvaran i en vegokorv? Är det själva proteinet? Och är det andra i så fall utfyllnad?

Granskat 90 produkter
För att ta reda på mer om vad de växtbaserade alternativen egentligen innehåller har Äkta vara gått igenom utbudet i svenska butiker. För att begränsa granskningen har vi valt att undersöka klassiska grillprodukter som korv och burgare, men även vegofärs som till exempel kan användas för att blanda till och forma sin egen burgare.

Vi hittade 90 produkter vars ingrediensförteckningar vi har gått igenom och analyserat. Framförallt har vi tittat på hur många – eller få – tillsatser, aromer, koncentrerade proteiner och andra industriella ingredienser* som de innehåller, alltså sådant som man normalt inte använder själv när man lagar mat hemma. I denna granskning kallar vi dessa för industriella påhitt.

Stora skillnader
Resultatet visar på en tydlig skillnad mellan de tre produktkategorierna, som stämmer överens med hur ”ätklara” produkterna är. Korv verkar vara svårast att tillverka utan att ta till industriella påhitt. De innehåller i snitt 6,8 stycken sådana ingredienser. Burgarna innehåller färre, i snitt 4,4 stycken, och färserna 3,3.

Spännvidden är dock väldigt stor inom varje kategori, från de som innehåller tio eller fler industriella påhitt, till de som inte innehåller några alls eller bara några stycken. Mer om dessa kommer i del 3 av granskningen, som publiceras på fredag.

Tillsatser, sådana ingredienser som har E-nummer, finns i 78 procent av de undersökta produkterna, ofta olika typer av konsistensmedel. Vanligast är metylcellulosa (E461) som finns i exakt hälften av produkterna.

– Det här är uppenbarligen en tillsats som många tillverkare har svårt att klara sig utan, men det finns också de som uppenbarligen har hittat andra lösningar, säger Björn Bernhardson.

Många baserade på proteiner
Innehållet i produkterna skiljer sig även åt beroende på om man går till frysdisken, kyldisken eller kolonialavdelningen. Flest industriella påhitt innehåller de kylda produkterna. Frysvarorna innehåller färre, men klart minst antal av dessa ingredienser innehåller torra färser eller burgarmixer, i snitt 0,3 stycken. Man bör dock notera att det endast ingår sammanlagt sex sådana produkter i underlaget, samt att dessa kräver mer tillredning.

När det gäller de huvudsakliga ingredienserna, så visar granskningen att drygt tre av fem produkter är baserade på mer eller mindre koncentrerade eller processade proteiner. Vanligast av dessa är sojaproteiner, som utgör basen i en tredjedel av produkterna. Näst vanligast är veteproteiner och ärtproteiner. Här räknas alltså inte hela bönor eller mjöl med.

Andra huvudingredienser som förekommer är bland annat mykoprotein, potatisprotein, bondbönsprotein, olika sorters hela eller malda bönor, ärtor och linser (dvs inte protein av dessa), tofu, vegetabiliska oljor, grönsaker och rotfrukter, svamp, frön, olika sädesslag, ägg och stärkelse.

Mindre protein än i ett korvbröd
Vad som är själva basen i produkten är dock inte alltid helt lätt att avgöra. Exempelvis kan ingrediensförteckningen på en grillkorv, skriven i fallande ordning efter storlek, börja så här:

”Vatten, rapsolja, modifierad potatisstärkelse, salt, förtjockningsmedel (E407a bearbetad eucheumaalg, E415 xantangummi, E425 konjakgummi, E461 metylcellulosa)…”

– Man kan undra vad det här är för typ av produkt, när en stor del av den utgörs av vatten, olja och tillsatser. Den innehåller också väldigt lite protein. Nu har vi inte granskat proteinhalterna i alla korvar, men vi noterar i alla fall att just denna korv till och med innehåller mindre protein än korvbrödet den serveras i, säger Björn Bernhardson.

Missa inte del 2 av Vegogranskningen! I den berättar vi mer om vad texturerat sojaprotein, mykoprotein, metylcellulosa och flera andra ingredienser egentligen är. På fredag kommer en tredje del med de produkter som innehåller mest och minst av industrins påhitt.

FAKTA: Om vegogranskningen
  • Äkta vara har granskat ingrediensförteckningen på 90 produkter, fördelat på tre produktgrupper: korv (37 stycken), burgare (32 stycken) och färs (21 stycken).
  • Produkter från följande varumärken ingår: Anamma, Astrid och aporna, Beyond meat, Bärta, Coop, Ekko gourmet, Findus Pease, FRY's, Garant, Hälsans kök, ICA, Kung Markatta, Max (Dafgård), My Best Veggie, Naturli', Oumph!, Peas of Heaven, Pärsons, Quorn, Sorunda Korvfabrik, TaiFun, The Meatless Farm Co, Veggi, Veggyness, VegMe, Vegott, Vemondo, WurstMaster, YiPin.
  • Undersökningen genomfördes mellan mars och juni 2020.


*= Industriella ingredienser i granskningen: hydrolyserade proteiner, bränt socker, jästextrakt, maltodextrin, invertsocker/druvsocker/glukossirap, fibrer, vissa växtextrakt och koncentrat, palmolja.


Läs mer om Vegogranskningen
Del 2: Beyond råvaror? Äkta vara reder ut begreppen

Vill du stötta vårt arbete?