Att söta med honung i stället för socker är idag populärt och detta mer ”naturliga” sötningsmedel är därför hett eftertraktat och betingar ett högt pris. Samtidigt är en stor del av honung som säljs inom EU importerade, vilket i kombination med det höga priset och den stora efterfrågan har lockat till sig bluffmakare.

Utbrett fusk
Att honung är en produkt som det fuskas mycket med har man länge känt till. När EU granskade detta 2015-2017 var det 14 procent av den importerade honungen som inte levde upp till de krav som ställs i EU:s honungsdirektiv, som bland annat fastslår att honungen inte får innehålla något annat än just honung. Den vara alltså förfalskad och får inte kallas för honung.

En färsk rapport från EU-kommissionen visar dock att problemet är betydligt större än så. Under 2020 och 2021 togs prover på 320 slumpvis valda batcher med importerad honung från länder utanför EU. Av dessa visade sig hela 46 procent vara förfalskade, huvudsakligen genom att ha blandats ut med billig sockerlösning.

Svårt att upptäcka
Kina är den största exportören av honung till EU och av de 89 testade kinesiska batcherna var det hela 66, dvs 74 procent, som visade sig vara förfalskade. Av honungen från Turkiet visade sig 14 av 15 batcher vara förfalskad, alltså hela 93 procent.

I rapporten skriver man att en förklaring till den stora skillnaden i upptäckt fusk mellan den nya kontrollen och den tidigare, kan vara att man har använt en annan och förbättrad testmetod. Fusket är nämligen mycket svårt att upptäcka.

Företag i maskopi
Myndigheterna i respektive importland har sedan gått vidare med kontroller hos importörerna som köpt in den förfalskade honungen samt företagen som processade, blandade och förpackade den. Sju av företagen har fått sanktioner och närmare fyrtio utreds fortfarande.

I rapporten drar man slutsatsen att exportörer, importörer, förädlare och deras kunder verkar i maskopi med varandra för att dölja det omfattande fusket.

Så slipper du bli lurad
Den som har handlat honung i en vanlig butik vet att en stor del av honungen är märkt med det anonyma ursprunget ”icke EU-honung”. Den bör man alltså undvika, om man inte vill köpa billig sirap i stället för honung. Betydligt tryggare kan du känna dig om du köper lokalproducerad honung. Kanske står biodlarens namn till och med på burken? Ju mer man får veta om ursprunget, desto bättre.

Ivar Nilsson

Annons