Konsumenterna litar inte på det som står på förpackningen. En orsak är livsmedelsindustrins ständiga försök att lura oss, något som den europeiska konsumentorganisationen BEUC nu vill sätta stopp för.
Allt fler vill idag köpa produkter som har högre kvalitet eller är hälsosammare. Samtidigt är många stressade när de handlar och hinner därför inte alltid kontrollera vad produkterna egentligen innehåller. Det som lyfts fram på förpackningens framsida spelar därför en stor roll för köpbeslutet, något som tillverkarnas marknadsavdelningar är väl medvetna om.
Så försöker industrin luras
En produkt där man lyfter fram frukt eller fullkorn på framsida kan till exempel verka nyttigare än andra, samtidigt som det egentliga innehållet av dessa ingredienser kan vara litet eller i vissa fall till och med noll.
Tre vilseledande exempel I Belgien och Nederländerna såldes en fruktyogurt med röda bär/frukter i såväl namnet som avbildade på förpackningen. Innehållet bestod dock av så lite som 0,03 procent av dessa. I Italien såldes en pizza märkt "traditionell", men som innehöll en rad olika tillsatser – fler än en Billy's panpizza – samt ett antal andra industriella ingredienser. Istället för klassisk mozzarella innehöll den dessutom nederländsk edamerost. I Spanien såldes kex märkta "fullkorn", som dock hade ett blygsamt innehåll av detta. För att få i sig lika mycket fibrer som ett enda äpple var man tvungen att äta mer än 25 kex.
Ett antal exempel på just sådana produkter lyfter den europeiska konsumentorganisationen BEUC fram i sin rapport "Food labels: Tricks of the Trade" .
Den bygger på granskningar av produkter som har gjorts runt om i Europa. I produkterna har de identifierat tre vanliga sätt som tillverkarna försöka lura oss på:
Produkter framställs som naturliga , traditionella, hantverksmässiga, hemgjorda eller liknande uttryck för att signalera högre kvalitet, när de i själva verket är rena industriprodukter med inga eller få sådana egenskaper. I själva verket kan de innehålla en rad tillsatser och aromämnen. Drycker och mejeriprodukter som innehåller lite eller ingen frukt, trots att frukt avbildas på förpackningen. Eller att dyrare frukter lyfts fram särskilt på förpackningen samtidigt som innehållet av just dessa är lågt. Produkter som säljs som nyttigare fullkornsprodukter, men som i själva verket innehåller mycket lite av denna vara.
Idag tillåtet
Ofta handlar det om att tillverkarna helt lagligt utnyttjar de områden där EU eller de nationella myndigheterna saknar lagstiftning eller gråzoner där det inte är helt tydligt vad som är tillåtet. Effekten blir att konsumenternas tilltro till informationen sjunker.
Undersökningar i Tyskland och Nederländerna visar att över 80 procent av konsumenterna inte litar på det som står på livsmedelsförpackningar.
För att komma till rätta med problemen kräver BEUC därför tydligare, strängare och enhetligare regler för märkning av livsmedel samt bättre kontroll av att dessa följs.
Skärpta regler
De föreslår bland annat följande:
Kvalitetsuttryck
Uttryck som signalerar kvalitet, som till exempel naturlig , traditionell, hantverksmässig och hemgjord , borde definieras i lagstiftningen.
Fullkorn
Miniminivåer för när en produkt ska få marknadsföras som fullkorn. Om fullkorn lyfts fram på framsidan av produkten, ska också andelen anges där.
Fruktinnehåll
Miniminivåer för fruktinnehåll för att frukt, i text eller bild, ska få lyftas fram på framsidan av förpackningen. På juicer eller fruktdrycker borde varans beteckning tydligt framgå på förpackningens framsida och inte bara vid ingrediensförteckningen. Det som lyfts fram på framsidan på förpackningen ska också tydligt mängddeklareras på framsidan. Om till exempel en viss frukt lyfts fram ska det också tydligt framgå hur många procent av denna som produkten innehåller.
Välkomnas av Äkta vara
– Jag tycker att förslagen är bra och tror att de skulle leda till att färre konsumenter blir lurade. Den typen av vilseledande marknadsföring som man tar upp i rapporten har vi själva sett otaliga exempel på, inte minst bland alla nomineringar till vårt antipris Årets matbluff. Flera av årets finalister handlar om just dessa typer av fusk, kommenterar Äkta varas verksamhetsledare Björn Bernhardson.
FAKTA: BEUC BEUC är en paraplyorganisation för de nationella konsumentorganisationerna i EU, EEA samt associerade länder. Totalt 43 medlemmar i 32 länder. Den svenska medlemmen är Sveriges Konsumenter, som i sin tur är en nationell paraplyorganisation där bland annat Äkta vara är medlemmar. Huvudkontoret för organisationen ligger i Bryssel och finansieras av bidrag från EU, medlemsavgifter samt olika projektbidrag.
Ivar Nilsson
Läs hela BEUC:s rapport >>
Läs mer om antipriset Årets matbluff >>
