Tillsatserna blir fler men inga dras ifrån. Och de som redan finns får användas för fler ändamål. Det är resultatet av EU:s nya lagstiftning för livsmedelstillsatser. Av den intensiva debatten bland konsumenter syns bara ett spår: Köttklistret som var på väg in på listan är inte med, tack vare det starka motståndet från konsumenterna.
Förändringarna som ska slå igenom i Livsmedelsverkets föreskrifter har just gått ut på remiss. Föreningen Äkta vara konstaterar i sitt svar att tillsatserna adderas och användningsområdena blir fler.
– Det är tråkigt att när man nu hade chansen att gå igenom tillsatslagstiftningen inte gjorde det med ”konsumentögon”. Då hade man kunnat använda ett minimalistiskt synsätt och rensa bort onödiga tillsatser. Nu är det istället industrins behov som fått styra förändringarna, kommenterar Björn Bernhardson, ordförande i Äkta vara.
En viktig punkt i EU:s tillsatslagstiftning är konsumentnytta, en livsmedelstillsats ska vara ”till fördel för konsumenten” som det står i förordningen. När det väl kommer till Livsmedelsverket syns inte många spår av den formuleringen. Ändringarna sker istället på industrins begäran och så länge de inte är farliga för konsumenter tillåts de.
I förordningen som ligger till grund för förändringarna står också: ”För användningen av en livsmedelstillsats och dess maximihalter bör hänsyn tas till intaget av livsmedelstillsatser från andra källor och till särskilda konsumentgruppers exponering för livsmedelstillsatsen (t.ex. allergiska konsumenter). Det perspektivet saknas i ändringsförslaget, när det gäller ett flertal tillsatser och utökade användningsområden exempelvis när det gäller fosfater, svavel, bensoater, antibiotika och det nya sötningsmedlet neotam, som man nu vill tillåta som smakförstärkare.
Här är några av Äkta varas kommentarer i remissyttrandet:
• Ett stort antal stabiliseringsmedel som mono- och diglycerider av fettsyror ska tillåtas i syrade fettreducerade mejeriprodukter på begäran från livsmedelsproducenter.
”Vi anser att man bör vara försiktig med användning av tillsatser i mejeriprodukter som är en typ av produkter konsumenter förväntar sig ska vara naturliga. Det gäller särskilt sådana som inte är smaksatta. Nu tillåts istället en lång rad av tillsatser som utfyllnad. Dessa tillsatser anses inte vara direkt farliga. Man tar bort fettet, men hur utfyllnadsmedel som exempelvis stärkelse och mono- och diglycerider av fettsyror på lång sikt påverkar kroppen, är inte helt klarlagt.”
• Det finns en önskan att minska svavelanvändningen i livsmedel, inte minst av allergiskäl. Trots det vill man tillåta svavel på färska blåbär från exempelvis Chile för att de inte ska mögla under den långväga transporten. ”Föreningen anser inte att svavel bör användas till färsk frukt eller färska bär, inte minst för att dessa är omtyckta av barn. ”
• EU vill utöka användningsområdet för det antibiotiska preparatet nisin till pastöriserade flytande ägg. Det är sedan tidigare tillåtet att använda nisin ibland annat efterrättspuddingar och ostar. Äkta vara anser att antibiotiska preparat inte bör användas i några livsmedelssammanhang.
”De långsiktiga konsekvenserna för människans hälsa är inte tillräckligt kartlagda, i synnerhet när man betänker den kumulativa och den så kallade cocktaileffekten av dessa medel, likaså hittills outforskade effekter av antibiotikaspridning.”
• Neotam är ett nyligen godkänt sötningsmedel som i delar av världen nästan helt har kommit att ersätta aspartam, vilken kan ses som positivt ur hälsosynpunkt. Att däremot utöka användningsområdet till smakförstärkare är vi emot, eftersom neotam än så länge är rätt oprövat och konsekvenserna av långtidsanvändning inte är tillräckligt utforskade. Smakförstärkare, som hör till de mer kosmetiska tillsatserna, får anses vara mindre viktiga, rentav onödiga. De tillför ingen konsumentnytta, eftersom sådana tillsatser används som kompensation för att man inte använt tillräckligt med råvaror i produktionen, alternativt inte hanterat råvarorna så att smaken kan utvecklas tillfredsställande.
• Livsmedelsverket föreslår att fosfater ska tillåtas i sportdrycker med proteinkälla.
Fosfater finns naturligt i kosten och är starkt kopplat till protein som vi behöver dagligen. Fosfater är dessutom godkända i ett stort antal livsmedel. För personer med dålig njurfunktion innebär de dolda fosfatkällorna i exempelvis snabbmat och halvfabrikat en ökad risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar.
"Äkta vara anser att man inte ska utöka antalet användningsområden för fosfater, utan tvärtemot minska dem. Sportdrycker intas dessutom av yngre konsumenter, inte sällan i större mängd och flera gånger i veckan av dem som tränar."
Läs Äkta varas remissyttrande i sin helhet>>