En seger för konsumenterna! Efter den 1 november kommer vi att få veta vad det är för skinka vi lägger på våra morgonmackor. Då kan producenterna inte längre dölja hur smörgåspålägget är gjort; om skinkan är sammansatt av mindre bitar eller om den är gjord i ett helt stycke.

Som Äkta vara kunde berätta den 12 mars har Kött- och charkföretagen, KCF, fört diskussioner med Livsmedelsverket om en frivillig märkning av påläggsskinka. Nu är beslutet om en gemensam branschstandard fattat och producenterna har fram till den 1 november på sig att ställa om.
Branschstandarden innebär att samtliga medlemsföretag i Kött och Charkföretagen, i påläggsskinkans ingrediensförteckning, ska ange vilken typ av råvara som använts till skinkan; ”skinka helmuskel”, ”skinkbitar” eller ”skinka mald”. Liksom idag får bara lårmuskulatur från gris med tillhörande lägg får användas som råvara.

Om märkning ska ske vid försäljning över manuell disk, är upp till butiken att avgöra.
KCF hoppas att butikerna inser värdet av märkningen och upplyser konsumenten via skylt el dyl i disken.

Den nya branschstandarden innebär också ett stopp för "skinka" som tillverkats genom så kallad emulgeringsprocess.

Emulgeringsprocessen är det som i princip skiljer korv gjord på skinkråvara från skinka, berättar Åke Rutegård, vd för Kött- och charkföretagen.
– Tillsammans med Livsmedelsverket har vi kommit fram till att det är viktigt att dra en skarp gräns mellan korv och skinka.

Vid tillverkning av de vanligaste matkorvarna som falukorv, wienerkorv, varmkorv etc finfördelas köttråvaran tillsammans med kryddor, salt, eventuella tillsatser och vatten i en maskin till en korvsmet, emulsion. En produkt som märks med skinka enligt den nya standarden får enligt den nya standarden inte ha tillverkats på detta sätt.

Åtstramning
– Det innebär en tydlig åtstramning av vad som skall anses som påläggsskinka, men också en tydligare Åke Rutegård[KCF]märkning för konsumenterna.” säger en mycket nöjd Åke Rutegård.

KCF omfattar 90 procent av Sveriges kött och charkproducenter. De företag som inte är medlemmar i KCF kommer att rätta in sig i ledet tror Åke Rutegård.
– Inget företag som gör påläggsskinka har en möjlighet att frångå branchstandarden med bibehållet förtroende på marknaden, hävdar han.

"Branschens ansvar"
Äkta vara har sedan Mats-Eric Nilssons första bok ”Den hemlige kocken” kom ut, drivit frågan om bättre märkning av skinka. Hösten 2007 anmälde vi den bristfälliga märkningen till Livsmedelsverket, med flera märken som exempel. Frågan bollades från Livsmedelsverket till ansvarig kommunenhet, som efter lång tid och flera påstötningar studsade ärendet tillbaka till Livsmedelsverket. Den här gången hänvisade man till att det saknas precisa regler i frågan, det är upp till branschen.  Nu har alltså branschen tagit tag i frågan.
– Livsmedelsverket ser positivt på det faktum att KCF har tagit till sig de synpunkter som har framförts kring märkning av påläggsskinka, står i en skrivelse till branschorganisationen.

Segrare är konsumenterna. Den sammansatta skinkan, ofta billigare skinkan, kommer inte att försvinna. Men det blir svårare att marknadsföra den som finare än vad den är. När branschen nu kör med öppna kort kan konsumenten göra ett medvetet val.

Anna Karin Strand Nilsson


Annons