Julen står för (skafferi)dörren. Förmodligen är julen matens största högtid. Vi är på väg att handla julmat för 1 000–2 000 kronor. Aldrig är vi så traditionella som till jul, julens smaker går inte att förändra ostraffat.
När Apotekarnes skulle införa andra smaker på julmusten fick de nobben av konsumenterna, därför drogs den fortare än kvickt tillbaka och julmusten får smaka som den alltid har gjort.
Förra året gjorde Coop en medlemsundersökning. Den visade att de flesta (över 50 %) spenderade mellan 1 000 och 2 000 kr på julmaten, 20 % lade mindre än 1 000 kr och drygt 20 % mer än 2 000 kr. De flesta tyckte dock att det var lite för mycket pengar.
Undersökningen visade också att även om vi inte vill avstå mycket av den vanligaste julmaten så kan mer än varannan ändå tänka sig att ha lite mer nyttig mat på julbordet, mer ekologisk (46 %) och mer vegetarisk mat (42 %).
Julbordet ser i stort sett likadant ut i hela Sverige, även om vissa inslag betonas olika, Grönkålen är vanligare söderut, julkorven ett måste på norrlandsbordet. I Skåne är ålen (innan den blev rödlistad) och brunkålen vanlig, medan man i Mellansverige äter extra mycket rödkål. Men sillen, risgrynsgröten och köttbullarna är hela Sveriges julmat.
För att inte tala om julskinkan. En gång om året får grisen vara kung. Förutom skinkan ligger revbensspjällen, julköttbullarna, julkorven, prinskorven, syltan, och pastejen på tallriken, medan grisfötterna kanske är för den riktigt djärve.
Tillbaka till traditionerna
Julen är också den traditionella matlagningens tid. Gamla metoder som torkning, och insaltning och långlagning kommer till heders. Men livsmedelsindustrin och handeln gör det inte lätt för oss att vara traditionella. I vilken snabbköpsbutik såg du senast en hel färsk skinka att rimma själv, eller en bit torkad långa att göra egen lutfisk av? Få är de butiker som säljer hel insaltad fisk i tunna eller fjälster att stoppa sin egen korv i.
År 2006 gjorde Coop en undersökning bland kunderna som visade att vi skulle längta efter en enklare jul, dvs mer färdiglagat på julbordet. Under rubriken: "Snabb julmat viktigare än hemlagad" skrev Coop i ett nyhetsbrev: "...svenska folket äter gärna färdigmat under julhelgen. Det viktigaste är att maten smakar bra. Drygt 42 procent av landets befolkning köper färdiglagad mat alternativt vill endast lägga en dags arbete i köket på att tillreda julens läckerheter."
– Vi ser en stadig ökning av försäljningen av färdig julmat och även vår egen undersökning bland drygt 2000 medlemmar och ägare, visar att en enklare jul är något som lockar allt fler, sade Magnus Frisk, informationschef Coop Sverige.
Nya vindar
Men – tänk om vinden har vänt sedan 2006! Tänk om det senaste årets debatt om tillsatserna och fusket med maten har fått fäste. Eller om Slow foods mångåriga arbete slagit rot: mot snabb- och fuskmat och för ekologisk produktion och bevarandet av lokala och regionala matkulturer.
Finanskriser och undergångsbeskrivningar till trots väljer vi allt mer ekologiskt och det gäller också julbordet. Tidningen Svensk Handel har gjort en undersökning om handlarnas förväntningar om julhandeln 2008. Trots tuffare ekonomiska tider tror majoriteten av de tillfrågade handlarna att försäljningen av ekologiska varor kommer att öka jämfört med julen 2007.
"Intresset för ekologiska varor har på senare år varit så stort att utbudet inte alltid har hängt med. Ett exempel är de ekologiska julskinkorna som tagit slut flera dagar före jul. Nyheter på julbordet i år menar handlarna är ett ytterligare utbud av ekologiska matvaror", skriver Svensk Handel.
Skräckexempel
Inför jul har nyhetsbyrån TT, intervjuat Richard Tellström, professor i måltidskunskap. Han spår att julbordet som det har sett ut kommer att lösas upp och förändras, mer grönsaker in, lutfisken ut, åtminstone till en annan av juldagarna.
Däremot låter han säker när han säger att färdigköpta syltor, sillsallader och liknande är rätter på "dödslistan".
Skräckexemplet som ingen borde behöva äta är en fryst jultallrik* från en av livsmedelskedjorna:
– Den är väldigt stor inom hemtjänsten. Det är alltså den mat vi ger våra gamla med en önskan om en god jul. Sju minuter i mikron och julen är där. Det är förskräckligt! säger Richard Tellström.
Anna Karin Strand Nilsson
Bilden: Gabriel och Veronica Walldén på gården Dalängarna i Skåne >> föder upp grisar med särskild omsorg.
*Fakta: Vem vill ha jordgubbssås till julegröten? >>
*Så tycker Matupprorets grundare om jultallriken >>
