Det första leendet. De första stegen. De första orden. Javisst. Men missa inte de första smakerna!
Det kanske inte är någon prestation i likhet med de andra, men en stor sak att få vara med om. När Joni, som nu är fem månader, testar sig fram bland vinterns rotfrukter sitter jag som morfar gärna på första parkett.
Att se hur hon prövande undersöker moset med tungan och läpparna, och en stund senare fäktande med armarna glupskt gapar efter skeden med potatis, palsternacka eller svartrötter, är en premiärföreställning man inte vill missa. Hur känns och smakar en mandelpotatis mosad med en klick smör, när det är för allra för första gången?

Fast helt jungfrulig mark är Jonis smaklökar nog inte. Nya forskningsrön talar för att modersmjölken innehåller smakämnen från mammans kost. Mödrar som äter smakmässigt rik mat tenderar att få barn som är nyfikna på nya smaker.

Egentligen är det fantastiska smaksinnet ännu ganska outforskat. De flesta forskningsmiljonerna går till att utveckla nya metoder för att manipulera våra matupplevelser. Nya smakförstärkare som är tänkta att ersätta den utskällda glutamaten. Eller mikroinkapslade aromämnen som på ett sinnrikt sätt ska aktiveras i slutfasen av den industriella tillagningsprocessen.

Frågan är bara om de kommer att falla Joni på läppen. Ännu så länge ser hon ut att njuta av de hemlagade rätter som Linnea och David hittar i Johanna Westmans och Kenneth Anderssons Första mosboken. Samt i ett tummat exemplar av 70-talshäftet Alternativ barnmat.

Smaka på den titeln! Redan då ansågs den fabriksgjorda barnmaten vara normen.
Annons