Nyligen intervjuade jag ett par av Sveriges främsta matprofiler. Temat var: hur påverkar coronan våra matvanor? Och samtalet blev faktiskt mycket mer spännande än jag hade kunnat förutse.
Jag trodde att självklarheter som den expanderande näthandeln skulle stå i centrum för spaningarna. Den var förstås med på ett hörn, men här dök även andra något mer oväntade tankar upp. Som att vi i det rådande krisläget tenderar att bli mer traditionella och söka oss till det invanda, trygga – och sådan mat som skapar gemenskap. Tendenser som även väntas leva kvar när pandemin äntligen är över.
Alltså ligger potatis och bröd bra till nu, medan alltför annorlunda livsmedel sitter desto trängre. Vi blir helt enkelt inte lika sugna på köttimitationer med väldigt långa innehållsförteckningar när vi känner oss akut hotade. Inte heller blir det lika gångbart att välja gluten- eller laktosfria produkter för den som varken är allergisk eller överkänslig på riktigt.
Och de omtalade insekterna får nog vänta bra länge till innan de på allvar kan krypa upp på tallriken. I en stor enkätundersökning som den europeiska konsumentorganisationen BEUC genomfört i elva länder uppgav fyra av tio tillfrågade att de minskat sin köttkonsumtion eller helt slutat äta kött av hänsyn till miljön och klimatet. Men de allra flesta rynkar ändå rejält på näsan åt insekter och labbframställt kött. Istället uppfattas traditionella vegetariska rätter – med bönor, linser och ärter – som de bästa köttalternativen.
Trots att undersökningen gjordes före Covid-utbrottet, och enligt mina matspanare borde resultatet alltså vara ännu tydligare om folk hade tillfrågats idag.
Även den helt vanliga mjölken, som fått så mycket pisk under senare år, skulle i det här läget kunna uppleva en renässans.
I synnerhet sedan den främste utmanarens hjältegloria hamnat så rejält på sned. Att Oatly hade den kinesiska staten som en av sina huvudägare hade framskymtat tidigare; och i somras visade det sig även att amerikanska regnskogsskövlande Blackstone hade köpt in sig i företaget. Allt fler konsumenter har dessutom börjat syna de rätt långa innehållsförteckningarna på Oatlys olika produkter; företagets havregurt, som försöker spela yoghurt trots avsaknaden av levande bakteriekultur, blev ju häromåret en av finalisterna till antitävlingen Årets matbluff.
Och hur får man förresten fram en så söt mjölkliknande dryck ur den rätt kärva havren? Det frågade sig den brittiske näringsforskaren Matthew Dalby och beslöt sig därför för att analysera företagets egen beskrivning av de olika produktionsstegen. Enligt hans slutsats är Oatlys mjölkalternativ i huvudsak en havresmakande maltsockerdryck med kvarvarande fibrer från den havre som i övrigt har avlägsnats – plus tillsatta vitaminer och kalcium. Att själva maltsockret inte finns med i innehållsförteckningen är helt enligt reglerna. Det uppstår under själva processen – när man i ett av produktionsstegen bryter ned havrens stärkelse med hjälp av enzymer – och behöver därmed inte deklareras.
Oatly är dock knappast ensamma på den här marknaden. Så hur står sig de många växtbaserade »mjölk«produkterna mot komjölk rent näringsmässigt? För att ta reda på det granskade australiska forskare 115 sådana alternativa drycker sålda i livsmedelsbutiker, hälsokostaffärer och kaféer. Undersökningen stöddes av en organisation som arbetar för att just lyfta fram spannmålens och baljväxternas hälsofördelar, men fick ett resultat som måste uppfattas som ganska nedslående. Produkterna i fråga uppvisade nämligen tydliga näringsbrister.
I synnerhet gällde detta A-, B2- och B12-vitaminer, zink, kalcium och jod samt protein. Ändå var drygt hälften av dryckerna näringsberikade. Jämfört med vanlig komjölk presterade växtbaserade alternativen genomgående sämre, förutom i ett avseende: sockerhalten var oftast lägre än i komjölken.
Forskarna studerade även vilka effekter de lägre halterna kan få för olika människor. Man fokuserade särskilt på näringsintaget hos ungdomar och kvinnor över 50 år, som anses ha speciella fysiologiska behov. Studiens slutsats blev att de som bara rakt av byter ut den vanliga mjölken mot växtbaserade alternativ riskerar att få alldeles för lite av ett antal viktiga näringsämnen. Och att de därmed måste se till att få i sig dem på något annat sätt.
Så den utskällda kossan kanske ändå inte är så tokig.
I alla fall inte på den här punkten.
Mats-Eric Nilsson
