Visst är det befriande med matskandaler.
Genom en tillfällig reva i kulisserna kan vi få en sällsynt inblick i livsmedelsindustrins sätt att fungera.
Som den galna hästköttsskandalen under våren 2013. Det intressanta var ju inte att konsumenten inte visste vad som dolde sig i frysdiskarnas produkter – det är ju inte särskilt unikt – utan att inte heller producenterna själva gjorde det.
De inblandade livsmedelsjättarna hade, som Hasse Alfredsson i den berömda sketchen, »ingen a-a-aning om« att de sålde kött från uttjänta kusar. Samma tillverkare som med sina varumärken garanterade ingrediensernas höga kvalitet kände inte till vilken råvara de framställt sina rätter av. Och den »omsorg om varje detalj« som Findus utlovade på förpackningen till sin hästlasagne visade sig vara tomma ord.
Den extrema kostnadsjakten hade inte bara drivit dem utan även Coop, Ica och Axfood att tillsammans med tillverkare från 16 länder lägga ut sin produktion av färdigrätter på en och samma sammansättningsfabrik i Luxemburg. Som i sin tur, genom en oöverskådlig kedja av mellanhänder, fick sitt kött från rumänska hästhandlare.
Många av dagens ingredienser upphandlas på en global spotmarknad där man köper det som för tillfället råkar vara allra billigast. Och när något oönskat, eller till och med hälsovådligt, letar sig in i det gigantiska systemet får det ofta vittgående konsekvenser.
Sommarens internationella äggskandal, som fortfarande pågår, är det färskaste exemplet. Holländska ägg kontaminerade med insektsgiftet fipronil har inte bara påträffats i näraliggande länder utan även i bland annat Sverige och ända borta i Hongkong. Och dessutom har man hittat giftet i rader av industrivaror som innehåller olika äggprodukter. Exempelvis har Orkla i Norge tvingats återkalla 16 dressingar och för ett par veckor sedan plockade matgiganten Mondelez, tidigare Kraft Foods, bort kex med misstänkt kontaminerat äggulepulver från tjeckiska och slovakiska butikshyllor.
Så hur reagerar vi som konsumenter? Marknadsanalytikerna brukar säga att vi blir tillfälligt upprörda och att det ganska snart är business as usual. Men frågan är om denna gamla sanning fortfarande gäller.
I det internationella nyhetsbrevet Food Quality refererades nyligen en brittisk undersökning som tyder på ett intressant opinionsskifte. Att allt fler konsumenter helt enkelt har fått nog. Endast 12 procent av de tillfrågade sade sig ha tilltro till den europeiska livsmedelsbranschen, medan förtroendet för den globala matindustrin visade sig vara ännu lägre, bara 7 procent. Och skepsisen har dessutom ökat under de senaste fem åren.
Enligt det engelska försäkringsbolag som gjort kartläggningen är de återkommande skandalerna en viktig förklaring. Men det handlar inte enbart om hästkött och förgiftade ägg – även matindustrins mer normala verksamhet är en del av problemet.
En av de analytiker som intervjuas i nyhetsbrevet påpekar att förtroende har skadats av de matproducenter som försöker vilseleda sina konsumenter med i och för sig lagliga och korrekta men förvirrande upplysningar på förpackningarna.
Så var finns då ljuset, enligt undersökningen?
Hos de matföretag som använder sig av lokala leverantörer där avståndet mellan producent och konsument är så kort som möjligt.
Svårare än så behöver det inte vara.
Mats-Eric Nilsson
