Framför allt många kvinnor lider brist på järn. Samtidigt har just många kvinnor gått över till en mer växtbaserad kost. Eftersom rött kött är en bra källa till just järn, så har forskare vid Chalmers och universitetet i Århus undersökt innehållet järn samt zink i 44 populära växtbaserade produkter, som korvar, burgare och färser, på den svenska marknaden. Resultatet blev att hela 41 av de 44 undersökta produkterna fick underkänt och de resterande tre bara med tvekan godkänt, rapporterar Svenska Dagbladet.

− Generellt var kroppens upptag av järn och zink mycket lågt. Ingen av produkterna hade god tillgänglighet. Det beror på att dessa köttsubstitut innehåller höga halter av fytat, ett sorts salt som finns naturligt i växten men hämmar upptaget av mineraler i kroppen, säger Cecilia Mayer Labba, forskare vid Chalmers avdelning förlivsmedelsvetenskap som är studiens huvudförfattare, till Svd.

Möjligheten för kroppen att ta upp mineralerna var mycket låg i produkter baserade på soja-, ärt- och veteprotein, enligt studien, vilket beror på hur produkterna produceras. När proteinerna utvinns ur råvarorna, så följer även fytatet med och koncentreras.

− Både järn och zink ansamlas också i tillverkningsprocessen. Därför anges höga halter i produkternas innehållsdeklaration, men mineralerna är bundna till fytat och kan inte tas upp och användas av kroppen. Jag kan tycka att det är vilseledande att det står en sak på paketet när det inte alls motsvarar hur mycket kroppen kan ta upp, säger Cecilia Mayer Labba, till tidningen.

Forskarna tycker därför att reglerna för näringsdeklarationen borde skärpas, så att den visar den mängden av mineralerna som faktiskt är tillgängliga för kroppen. Även järnberikade produkter hämmades av innehållet av fytat.

Forskarna är dock tydliga med att vi behöver äta mer rotfrukter, baljväxter, fullkorn, frukt och grönsaker för både vår hälsas skull och för klimatet. De menar dock att tillverkarna behöver bli bättre på att göra näringsrika produkter.

Och kanske kan man ta inspiration från traditionella metoder att framställa växtbaserade proteinrika produkter. Tempeh tillverkas av sojabönor genom fermentering med en speciell sorts mögel, som bryter ner fytatet, och har använts i Indonesien sedan åtminstone några hundra år tillbaka.

Läs mer om studien här och här

Ivar Nilsson

Annons