En stor del av maten som vi äter är ultraprocessad. Samtidigt hittar forskare allt fler samband mellan ett stort intag av ultraprocessad mat och en lång rad sjukdomar. Senast publicerades en stor internationell översiktsstudie i den medicinska tidskriften BJM, som sammanfattar resultaten av ett stort antal av studierna. Den visar på ett samband mellan ultraprocessad mat och 32 olika sjukdomar och negativa hälsoeffekter, bland annat hjärt- och kärlsjukdom, psykisk ohälsa, övervikt, fetma och typ 2-diabetes.
Men vilka slutsatser ska man egentligen dra av forskningen? I en artikel i Dagens nyheter har man frågat flera forskare, som gör lite olika bedömningar.
Brister med observationsstudier
Till att börja med är nästan alla studier om ultraprocessad mat så kallade observationsstudier. Det betyder att man observerar försökspersonernas matvanor för att sedan följa upp hur deras hälsa utvecklas. De kan visa på ett samband mellan typen av kost och sannolikheten att utveckla olika sjukdomar eller hälsoproblem. Den stora bristen är dock att de inte kan svara på frågan varför detta samband finns, vad det är som ger effekten.
Att det saknas ett svar på detta gör att flera forskare menar att man ska vara försiktig med resultaten.
Svårt att veta orsaken
Linnea Bärebring, docent i klinisk nutrition vid Göteborgs universitet, säger i artikel att det behövs interventionsstudier för att kunna slå fast orsakssambanden. Det är studier där forskarna under kontrollerade former ändrar försökspersoners kost och sedan observerar resultatet. Genom att göra olika justeringar av kosten kan man få svar på vad som orsakar de ökade riskerna.
Karin Leander, docent i kardiovaskulär epidemiologi vid KI, menar att det är för svårt att veta om det är just "ultraprocessandet" som leder till hälsoeffekterna, eller om det kan finnas andra orsaker, och det vetenskapliga underlaget därför inte är starkt nog för att ligga till grund för kostråd.
Jämför med rött kött
Andra forskare tycker dock att resultaten är tillräckliga.
– Man kan jämföra med kostrådet att äta mindre rött kött. Studierna som ligger till grund för det är också väldigt osäkra. Det är samma slags observationsstudier, och inte heller där känner vi till de biologiska mekanismerna. Den här osäkerheten gäller nästan all näringsforskning, säger Elling Tufte Bere, professor i folkhälsovetenskap vid universitetet i Agder i Norge, till DN.
Ingen ursäkt att fördröja
Filippa Juul, forskare i näringsepidemiologi vid New York University, är inne på samma linje och förespråkar kostråd om ultraprocessad mat.
– Antalet studier som stödjer hälsoriskerna förknippade med ultraprocessad mat ökar snabbt och resultaten är extremt konsekventa. Även om vi ännu inte helt förstår de biologiska mekanismerna finns det bevis som stöder flera sannolika mekanismer, vilket stärker potentialen för orsakssamband. Mer forskning är naturligtvis nödvändig, men vi kan inte låta det vara en ursäkt för att fördröja åtgärder, säger hon till tidningen.
Ivar Nilsson
