Läs mer om ultraprocessad mat här

Belgiska forskare har kartlagt konsumtionen av ultraprocessad mat i 21 EU-länder samt Storbritannien. Resultatet är nedslående. Sverige, tillsammans med Storbritannien, är de i särklass största konsumenterna av ultraprocessade livsmedel. Svenska kvinnor får enligt kartläggningen 43,8 procent av all sin energi från ultraprocessad mat. Andelen hos svenska män uppgår till 40,6 procent. Det skriver Henrik Ennart i en artikel i Svenska Dagbladet.                 

Typer av ultraprocessad mat varierar mellan länder
Minst ultraprocessad mat äts i Italien där männen får 13 procent och kvinnorna 13,8 procent av energin från ultraprocessad mat och dryck. Sverige är det enda land där kategorin färdigmat är den mest konsumerade ultraprocessade produkten. I andra länder är konditorivaror, margariner och korvar de vanligaste. 

Livsmedelsverket tror siffrorna är överdrivna
Vidare nämner artikeln att Livsmedelsverket (SLV) misstänker att den svenska konsumtionen kan ha överskattats i studien men kan själva inte ge en uppskattad siffra på grund av problem med klassificeringen av livsmedel.                           

Minskning i Sverige
I USA, Kanada och Storbritannien konsumeras mest ultraprocessad mat i världen. Och medan trenden där, och i många låg- och medelinkomstländer, pekar uppåt så verkar det enligt studien som att konsumtionen i Sverige faktiskt minskar något.

Ett högt intag av ultraprocessade livsmedel har sedan tidigare kopplats ihop med fetma, diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, högt kolesterol och vissa cancerformer, men även med klimatförändringar. Forskare världen över är eniga om att vi bör minska vårt intag av dessa produkter men de bakomliggande faktorerna är komplexa och innefattar både socioekonomiska aspekter och det faktum att maten produceras med lönsamhet och smak i fokus snarare är vad som är bra för konsumenternas hälsa. 


Länk till artikeln av Henrik Ennart i Svenska Dagbladet (betallänk) här >>.
Studien publicerades i European Journal of Nutrition och kan läsas i sin helhet här >>.


Läs mer om ultraprocessad mat
Läs vår artikel om kopplingen mellan ultraprocessad mat och klimatförändringar här >>
Dokumentärfilm om industrimaten >>
Mats-Eric Nilsson om märkning av ultraprocessad mat >>


 FAKTA: NOVA mat-klassificeringssystem NOVA är ett vedertaget system för klassificering av livsmedel. NOVA delar in livsmedel i fyra grupper:

Grupp 1 - Obehandlade eller minimalt bearbetade livsmedel
Obehandlade eller naturliga livsmedel, exempelvis grönsaker, kött, ägg, mjölk, fisk, frön, nötter och svamp.

Grupp 2 - Bearbetade ingredienser
Ämnen som erhålls direkt från livsmedel i grupp 1 eller från naturen genom processer som pressning, raffinering, malning och torkning. Exempel: Salt från havet, socker från sockerrör, vegetabiliska oljor från oliver eller frön, smör från mjölk, stärkelse från potatis.


Grupp 3 - Processade livsmedel
Relativt enkla produkter tillverkade genom att tillsätta socker, olja, salt eller andra grupp 2-ämnen till grupp 1-livsmedel. De flesta bearbetade livsmedel har två eller tre ingredienser.
Exempelvis: Konserverade grönsaker, frukt och baljväxter, saltade nötter och frön, rökt kött, konserverad fisk, ostar och opaketerat nybakat bröd.

Grupp 4 - Ultraprocessad mat och dryck
Industriella produkter som innehåller många ingredienser, ofta industriella ingredienser som inte används i ett hemmakök. Vanliga ingredienser är också socker, oljor, fetter, salt, antioxidanter, stabilisatorer och konserveringsmedel. Exempelvis: Korvar, snacks, sötade drycker, kakor och färdigmat.

Annons