Livsmedelsjätten Findus får inte längre marknadsföra sina produkter med orden ”utan onödiga tillsatser”. Inte heller får man upplysa om att deras djupfrysta rätter är utan konserveringsmedel eller smakförstärkare. Beslutet fattades av Livsmedelsverket, SLV, i våras och har nu fastställts i en dom i Förvaltningsrätten.
I spåren av de senaste årens tillsatsdebatt har Findus och flera andra stora livsmedelsproducenter lyssnat på konsumenterna och rensat sina produkter från en hel del tillsatser som man uppenbarligen kunde klara sig utan. Denna genomgripande förändring ville Findus berätta för sina kunder.  Företaget införde en egen märkning och flera djupfrysta rätter fick formuleringen ”utan onödiga tillsatser” .

Här såg Livsmedelsverket rött. Dels på grund av ordet ”onödiga” eftersom konsumenten inte kan bedöma vad onödiga tillsatser är. Därför är det vilseledande, menade Livsmedelsverket och får alltså medhåll av Förvaltningsrätten.

FärdigmatFindusDet andra ordet som fick Livsmedelsverket att reagera var ”utan” eftersom myndigheten vill att producenter ska tala om vad en produkt innehåller och inte vad den inte innehåller. Eftersom djupfrysta rätter sällan innehåller konserveringsmedel är det vilseledande att framhålla att just Findus rätter är utan denna tillsats, resonerar Livsmedelsverket och domstolen. I fallet med formuleringen ”utan” smakförstärkare för domstolen och SLV ett annat resonemang. Producenter får undantagsvis använda en ”utan”-formulering. Det kan, enligt verkets tolkningar av lagstiftningen, bara ske om receptet nyligen har ändrats. Därför får Findus använda formuleringen ”utan smakförstärkare” på sin ”Indian Tikka Masala”, men bara under en övergångsperiod på 6 månader från att domen meddelats.

Äkta vara kommenterar:
Ordet ”onödiga” är en formulering som kan betyda i stort sett vad som helst beroende på vem som uttalar det och innebörden kan också ändras över tid. Ena dagen är en tillsats onödig och den andra blir den ”nödvändig” för att produktionen ställs om. Därför är det bra att det slås fast att en sådan formulering inte får användas i marknadsföringen.

Livsmedelsverkets motstånd mot ”utan”-formuleringarna är också bra i det aktuella exemplet djupfrysta produkter. I varugrupper som normalt inte innehåller konserveringsmedel ska det inte gå att framhålla att just min produkt är ”utan”, när liknande produkter också är det.

Men diskussionen borde vidgas:
–Det finns många konsumenter med olika behov och preferenser. En del vill undvika just konserveringsmedel, andra vill inte få i sig smakförstärkare eller färgämnen. Formuleringen ”utan” skulle i dessa fall vara av stort informationsvärde och inte vilseledande om det används rätt.

–Domen diskuterar bara exemplet konserveringsmedel inom varugruppen djupfrysta färdigrätter, vilket egentligen är ett enkelt fall. Men Livsmedelsverket driver till vardags frågan utifrån tolkningen att man inte heller får använda formuleringar som ”utan konserveringsmedel” eller "utan smakförstärkare” inom varugrupper som faktiskt normalt innehåller konserveringsmedel eller smakförstärkare.

Därför skulle det ha varit intressant om ”utan”-formuleringen hade prövats på en varugrupp som exempelvis sylt, där det är mycket vanligt med konserveringsmedel. Det kan vara värdefullt för konsumenten att veta att just den här produkten inte innehåller det han eller hon försöker undvika vare det sig är konserveringsmedel, smakförstärkare eller något annat.

Om en syltköpare av allergiskäl eller andra, inte vill ha konserveringsmedel i sylten är det ointressant om tillverkaren ändrat receptet för fyra eller åtta månader sedan, utan det är i jämförelse med andra produkter på hyllan man gör sitt val.

Annons