Julmaten är svår att improvisera och variera, helt enkelt för att den är så traditionstyngd. Gamla metoder som torkning, och insaltning och långlagning kommer till heders. Men – eftersom julen inte bara är traditionstyngd utan även stresstyngd, har livsmedelsindustrin hjälpsamt mött våra behov av traditioner med färdiglagat. Så till den grad att det blivit svårt att utöva traditionerna på riktigt. I vilken snabbköpsbutik såg du senast en hel färsk skinka att rimma själv, eller en bit torkad långa att göra egen lutfisk av? Få är de butiker som säljer hel insaltad fisk i tunna eller fjälster att stoppa sin egen korv i.
Goda exempel och dåliga
Det färdiglagade är ofta uppiffat med tillsatser och industriella ingredienser vi inte anade fanns. Men – vinden har faktiskt vänt, åtminstone på sina håll. Nu går det att få tag i tillsatsfria köttbullar och det har visat sig att julskinkan klarar sig utan både smakförstärkare och fosfater. Några få modiga tillverkare har även i år vågat sig på att göra julskinka utan nitrit, men det hör fortfarande till undantagen, åtminstone i vårt land. I Finland har man klarat sig utan nitrit i skinkorna i långeliga tider.
Intresset för ekologiska julskinkor är fortsatt stort och de tar förmodligen slut före jul i år också. Handeln får säkert ta sitt ansvar, men även konsumenterna, som resten av året inte har lika stort intresse för ekologiskt fläskkött. Och vill vi ha ekologiska julskinkor så är ju även resten av djuret ekologiskt, så det vill till att även filén och kotletterna går åt.
Julbordet ser i stort sett likadant ut i hela Sverige, även om vissa inslag betonas olika. Grönkålen är vanligare söderut, julkorven ett måste på norrlandsbordet. I Skåne är ålen (innan den blev rödlistad) och brunkålen vanlig, medan man i Mellansverige äter extra mycket rödkål. Men sillen, risgrynsgröten och köttbullarna är hela Sveriges julmat.
Julbord och önskelista
Äkta vara har dukat ett julbord där vi har samlat information om julens tillsatser i de vanligaste rätterna. Här kan du också hitta de goda alternativen.
Äkta vara har också gjort en önskelista. Den påminner starkt om förrårets, och förrförra, men det är ju tillåtet när man inte får det man önskar.
En önskning har dock redan slagit in. Det börjar bli lättare att hitta tillsatsfri mat i vanliga butiker. Men det gäller att inte luta sig tillbaka. Forskarna, livsmedelsindustrins Oppfinnar-Jockar, har nya saker på gång, till exempel industriella ingredienser som inte behöver tynga etiketterna, så att produkten får en så kallad ”clean label":
• Överst på önskelistan står fortfarande bättre matkvalitet; färre tillsatser i fler produkter, mer ekologi och hederlighet från livsmedelsindustrins sida.
• Ett Livsmedelsverk som står på konsumenternas sida, liksom ett EU som kan underlätta för dagisbarnen att vara med och baka och laga mat i det egna dagisköket.
• Vi önskar att de äldre som inte längre kan laga sin egen mat och inte längre själva kan välja, ska få goda och näringsrika smakupplevelser resten av sitt liv.
• Sist men inte minst önskar vi att maten får ta utrymme i våra liv. Mat är gemenskap, inte bara då man sitter till bords utan också då den handlas och lagas.
Tillsatsfrid!
önskar Äkta vara
