Den tre delar långa artikelserien från ett stort internationellt forskarlag är den hittills största genomgången av kunskapsläget om ultraprocessade livsmedel.
Tre avgörande slutsatser
Där konstaterar forskarna tre saker:
- Den ultraprocessade maten håller på att tränga undan traditionella kostvanor som fokuserar på hela livsmedel och hemlagad mat. Detta stöds av data från försäljning och nationella kostundersökningar.
- Detta leder till en allvarlig försämring av kostkvaliteten, vilket kännetecknas av stora näringsobalanser, ökat intag av skadliga tillsatser och kemikalier, samt överätande, vilket har observerats i nationella kostundersökningar, stora kohortstudier och interventionsstudier.
- Det ultraprocessade kostmönstret ökar risken för en mångfald av kostrelaterade kroniska sjukdomar genom olika mekanismer. Detta styrks av mer än 100 analyserade studier. Bevisunderlaget är omfattande och bygger dels på stora observationsstudier som visar tydliga statistiska samband mellan hög konsumtion av ultraprocessad mat och ökad risk för kroniska sjukdomar, dels på kontrollerade kostexperiment och studier som förklarar hur ultraprocessad mat driver överätande och skadar kroppen på cellnivå.
Tydliga kopplingar till sjukdomar
Bland de allvarligaste resultaten fann forskarna följande kopplingar till hög konsumtion av ultraprocessad mat:
- 25 procent ökad risk för typ 2-diabetes.
- 23 procent ökad risk för depression.
- 21 procent ökad risk för övervikt eller obesitas.
- 18 procent ökad risk för tidig död av alla orsaker.
- 18 procent ökad risk för kardiovaskulär sjukdom eller dödlighet.
Sammantaget pekar dessa resultat, enligt forskarna, på att det är den ökade konsumtionen av ultraprocessad mat, på bekostnad av sedan länge etablerade kostmönster, som är en nyckelfaktor bakom den eskalerande globala ökningen av kostrelaterade sjukdomar.
På en presskonferens sa huvudförfattaren Carlos Monteiro, professor i nutrition och folkhälsa vid Universitetet i São Paulo tillika mannen som myntade begreppet ”ultraprocessad mat”, att vi nu har tydliga evidens för att sådan mat kan skada hälsan.
– Konsumtionen av ultraprocessad mat ökar i varje land där vi har upprepade nationella kostundersökningar. När vi ser att denna skadliga exponering ökar överallt, då har vi att göra med en folkhälsomässig nödsituation, sa han enligt en artikel i Dagens nyheter.
Uppmanar till åtgärder
Forskarna pekar ut den globala livsmedelsindustrin som huvudmotorn bakom problemet, och konstaterar att ett fåtal storföretag dominerar marknaden. De menar att företagen "använder samma metoder som tobaksföretagen har gjort" för att stoppa regleringar genom lobbyism.
Forskarna uppmanar därför beslutsfattare att bland annat vidta följande åtgärder:
- Nationella kostråd om begränsning av ultraprocessad mat.
- Obligatorisk varningsmärkning för mat med högt innehåll av fett/socker/salt (HFSS) och ultraprocessad mat.
- Förbud mot marknadsföring av HFSS-produkter och ultraprocessade produkter till barn och unga upp till 18 år.
- Förbud mot hälsopåståenden på ultraprocessad mat.
- Punktskatter på sockersötade drycker och utvalda ultraprocessade produktkategorier, vilka i sin tur kan subventionera minimalt processade livsmedel för låginkomsthushåll.
- Förbud mot ultraprocessad mat i skolor, på sjukhus och i andra offentliga verksamheter.
- Begränsningar av företagens påverkan, genom övervakning av livsmedelsföretagens lobbyverksamhet och begränsning av deras medverkan i expertkommittéer och samt forskning.
Flera av förslagen berör sådant som Äkta vara har lyft och står bakom. Bland annat har vi kritiserat beslutet att inte inkludera råd om ultraprocessad mat när de nya svenska kostråden (som bygger på De nordiska näringsrekommendationerna) togs fram.
Kritik mot definitionen av ultraprocessat
Vad det är som gör den ultraprocessade maten skadlig är fortfarande inte klarlagt, men de mekanismer som pekas ut som rimliga är att den ofta är näringsmässigt obalanserad, att maten är hyperaptitlig och får oss att överäta, dess innehåll av potentiellt skadliga kemikalier från förpackningar samt det samlade intaget av olika livsmedelstillsatser under lång tid.
I Sverige har artikelserien mötts av blandade reaktioner. I Dagens nyheters artikel riktar forskare viss kritik mot att klassificeringssystemet (NOVA) för ultraprocessad mat är för grovt och kan inkludera vissa näringsrika livsmedel, som fullkornsbröd eller fiskpinnar.
I DN tillbakavisas kritiken av Marit Kolby, medförfattare till artikelserien och nutritionsbiolog vid Oslo nya högskola. Hon medger att även ett ultraprocessat bröd kan vara nyttigt, men menar att det inte gör begreppet oanvändbart. Hon hänvisar bland annat till att det finns officiella rekommendationer om att äta så kallad medelhavskost, trots att det saknas en formell definition och att vi inte har full kunskap om varför den är nyttig. När det gäller brödet säger hon också att ett traditionellt bakat bröd fortfarande är att föredra.
Läs mer om ultraprocessad mat här >>
Här nedanför är en infografik på engelska, publicerad tillsammans med artikelserien, som på ett ganska effektivt sätt illustrerar resultatet.
Ivar Nilsson
Bild: Peter Bond on Unsplash
