Vilken sorts blåbär köper du?

Vilket bär tänker du på om när du tänker på blåbär?

Många tänker nog på de bär från de svenska skogarna, när de tänker på blåbär. Men det som säljs som ”blåbär” i affären kan numera vara av flera olika typer och ursprung, visar Äkta varas granskning av 25 olika sorters frysta eller färska blåbär i svenska butiker.

Till att börja med kan vi konstatera att bärens ursprung alltid framgår, även om det ibland bara finns i form av en kort landskod längst ner i hörnet. Förutom svenska bär hittade vi också bär från Kanada, Peru, Polen, Chile, Marocko, Finland och Spanien.

När det gäller typ, så visar det sig dock inte alltid vara lika lätt för konsumenten att veta vad den köper. Såväl vilda som odlade bär säljs med snarlik – och ibland otydlig eller obefintlig – märkning, trots att deras egenskaper skiljer sig åt avsevärt.

Det som vi på svenska kallar för blåbär kan man dela in i två huvudsakliga sorter: vilda och odlade. De vilda är i regel europeiska blåbär Vaccinium myrtillus, men det förekommer även nordamerikanska vilda bär. Båda sorterna är mindre, har ett rött fruktkött och en syrligare smak. De är dessutom rika på antioxidanter och andra nyttigheter.

De odlade bären, ofta av den nordamerikanska sorten Vaccinium corymbosum, är avsevärt större, fastare, har ett ljust fruktkött, en mildare och sötare smak samt lägre halter av nyttiga ämnen. De kallas ibland för amerikanska blåbär, vilket är ett lite problematiskt begrepp då de i själva verket odlas på flera olika håll i världen. Att skilja på vilda och odlade kan därför vara rätt relevant för konsumenten.

Av de 25 produkterna var det 18 som var tydligt märkta med typ. Ibland på framsidan, med uttryck som ”odlade” eller ”plockade i svenska skogar” och ibland på baksidan med uttryck som ”odlade”, ”amerikanska”, ”vilda” eller ” Vaccinium myrtillus”. Av de resterande sju produkterna saknades märkning av typ helt på två av dem. På de övriga fem förekom viss märkning som pekar mot att de var odlade, som att det hade sortnamn som ”Duke” eller ”Toro” utskrivna, samt beskrivningar som ”vitköttiga” eller ”söta & vitköttiga”.

– Slutsatsen är att det inte alltid är lätt att veta vad man får. I några fall får man inte veta alls, i andra är det otydligt vad man kan förvänta sig för bär. Flera olika begrepp används dessutom för att beskriva typerna, vilket gör det onödigt svårt för konsumenten. Därför tycker vi att man i branschen borde komma överens om att man alltid märker ut typ och även vilka begrepp man ska använda, säger Äkta varas verksamhetsledare Björn Bernhardson.

I sammanhanget är det också intressant att titta på vad bären kostar, eftersom vilda svenska/finska bär är dyrare. När det gäller frysta bär så hade bär märkta som odlade ett kilopris på 64-105 kronor kilot, de vildplockade kanadensiska bären kostade 84 kronor medan de svenska och finska vildplockade bären kostade hela 128-164 kronor kilot.

De färska bären, som alla var odlade eller troligen odlade, kostade 119-384 kronor kilot, där de svenskodlade var allra dyrast.

Text: Ivar Nilsson
Research: Björn Bernhardson och Ivar Nilsson