I veckan lanserar Skånemejerier en ny yoghurt. Nya produkter i mejerihyllan kanske inte är någon kioskvältare precis (tidningsspråk för en riktigt braskande nyhet).
Om man nu inte är matnörd av Äkta vara-typ. Då är nyheten om yoghurten dubbelintressant.
Den nya produkten innehåller nämligen inte några tillsatser.
Yoghurtbranschen har varit lönsam för mejeriföretagen, titt som tätt lanseras nyheter som ska locka nya konsumentgrupper och få oss att variera våra frukostvanor. Problemet är att det inte varit så stor variation på yoghurtarna, vilket svenskt företag som än producerar den. Det har i princip funnits två sorter. En naturlig utan smaksättning och en mindre naturlig i många smaker. Den senare innehåller små mängder frukt/bär och har så gott som alltid kryddats med arom (läs vanillin). Dessutom ingår inte sällan stabiliseringsmedel och förtjockningsmedel för att få till den ”rätta” konsistensen.
Skånemejeriers nya yoghurt innehåller 16 procent frukt, medan vanlig fruktyoghurt i jämförelse bara nosat på fruktkorgen, och är befriad från modifierad stärkelse och arom. Se där vad en nyttig debatt om matens innehåll kan åstadkomma!
Så var det det där med namnet. Den heter nämligen Äkta fruktyoghurt och på förpackningen står att den är fri från tillsatser (vilket ju är helt korrekt).
Frågan är bara vilken konkurrent som blir först att anmäla till Livsmedelsverket. Här i Sverige får man nämligen inte påstå att något är Äkta. Det har vi i föreningen Äkta vara fått erfara. Genom att hävda att det man säljer (eller märker) är äkta, har man med Livsmedelsverkets logik påstått att allt annat som säljs i butiken är oäkta. Man får heller inte, mer än en kortare tid, upplysa sina konsumenter om att varan som man med stora ansträngningar rensat från tillsatser, är just fri från tillsatser – trots att den faktiskt skiljer sig från de andra produkterna inom samma sortiment. Och den som har skapat en alldeles ny produkt utan tillsatser får inte berätta det alls. Trots att många konsumenter faktiskt snabbt och enkelt vill bli informerade om detta.
Nu är det så att flera producenter prövar denna väg ändå. Så är exempelvis fallet med Kavlis kylda majonnäs, som inte innehåller annat än det du själv skulle använda dig av i köket. Den kallas för Äkta, helt berättigat kan tyckas, eftersom de flesta majonnäser som säljs ligger i rumstemperatur och innehåller ett antal förtjockningsmedel, konserveringsmedel och färgämne. (Att Kavli och Findus under alla år har använt ordet Äkta på sina tillsatsbemängda majonnäser måste Livsmedelsverkets inspektörer ha missat). Ett annat exempel är Äkta sylt som är en sammanslutning av syltkokare som kokar sylt på riktigt och klarar sig utan konserveringsmedel och förtjockningsmedel.
Det är tydligt att det finns ett behov hos producenter att få markera att den produkt de mödosamt tagit fram faktiskt skiljer sig från andra produkter, inte bara andra producenters, utan ibland sina egna. Helt enkelt för att det förmodligen intresserar konsumenten. Något som alltså skulle kunna gynna båda parter. Men Livsmedelsverket anser att det är vilseledande.
I Storbritannien finns både Real Ale och Real Bread. Det är nog inte många i det landet som inte förstår vad ordet ”real” skulle betyda. Eftersom svenskar inte är sämre på att förstå sitt modersmål är det troligt att även vi i Sverige förstår vad som menas med Äkta.
Det verkar dock inte gälla på Livsmedelsverket (som faktiskt är så rigid i sin tolkning av reglerna att man inte tillåter föreningen Äkta vara att ha sin webbadress intill Ä-märket på produkterna i hyllan. Den är ju nämligen www.aktavara.org).
