För några år sedan avreglerades apoteksmonopolet. Statens inflytande minskades till förmån för privata aktörer. Apoteken skulle bli mer lättillgängliga och utbudet mer varierat samtidigt som priserna på läkemedel skulle sjunka.
Hur har det då blivit?
Några av dessa mål har säkert uppfyllts. Men en sak som inte kan ha undgått alla, är ju att apoteken satsar mer på ”mat”. Det handlar förstås inte om morötter, mjölk eller kött utan istället om sånt som sötade drycker, choklad, snacks, bär, fröer etc.
Vi som går på apoteket har nog en ganska stor tilltro till deras seriositet. Sedan urminnes tider har man gått till apoteket för att få hjälp. Och denna hjälp kommer då från en myndig och välutbildad person i vit rock. Kort sagt apoteket har i våra ögon ett väldigt stort förtroendekapital.
Sedan avregleringen har apoteken tampats med ett stort gemensamt problem — lönsamhet. Det visade sig att det är svårt att tjäna pengar bara på medicin. Och det är förstås i ljuset av dessa förluster som de börjat sälja mer och mer av vad vi normalt inte kallar för medicin.
Mitt apotek har byggts om. Hela butiken badar i ljus och nu, under den mörka årstiden, måste ögonen ställa om en stund när man kliver in, och då ser man hyllrader med varor som också kan köpas på närmsta ICA-butik.
Men vad händer då med förtroendekapitalet?
Jag trodde att staten på något sätt reglerat vilka produkter som de privata apoteken ska sälja. Jag trodde i min enfald att varje produkt måste vara kopplad till en hälsoaspekt med vetenskaplig grund. Eller åtminstone omvänt att varje produkt som misstänks kunna ge känsliga personer problem noggrant ska upplysas härom.
Men så verkar inte vara fallet!
När jag i dagarna återigen klev in på mitt apotek så möttes jag direkt av deras julmonter. Att det fanns senap, te och kaffe var kanske inte längre så förvånande. Men fokuset på godis känns ju lite mer tveksamt.
Men ännu mer iögonfallande blir det när jag lyfter blicken lite och ser apotekets budskap:
"Vill du ditt sötsug bejaka? Men till julen missat att baka? Misströsta ej, här är en väg ut! Håll till godo, och njut!"
Budskapet verkar alltså vara att om en person som lider av konstant sötsug och kanske övervikt skulle besöka apoteket för att söka hjälp, och tex hämta ut förskriven medicin, så ska sötsuget bejakas. "Konsumera lille vän! Här kan du vräka i dig tillsats-, arom- och framförallt sockerstint godis."
Det verkar inte som om mitt apotek har ansvar för vår hälsa.
Frågan blir då: Hur långt ska apotekens utveckling gå mot att bli som vilken Pressbyrå som helst, innan staten reglerar hur varor får säljas på ett apotek?
