I detta inlägg i gästbloggen har vi bjudit in Gunnela Ståhle från organisationen Vi Konsumenter, som jobbar för att Sverige inte ska ge efter för önskemålen om sänkta djurskyddskrav.

Äkta Vara gör ett fint jobb med att stimulera till schysst mat med mer traditionella råvaror och utan onödiga tillsatser. Föreningen Vi Konsumenter jobbar med hållbar produktion och konsumtion av mat. Tillsammans bör vi vara en bra matchning, som gör nytta för hållbarheten och matkvaliteten i hela livsmedelskedjan från gård till bord.

Fokus sedan 2015 har för Vi Konsumenter varit att verka för att den svenska livsmedelsstrategin ska värna om människan, planeten, miljön och djuren. Tillsammans med Sveriges Konsumenter, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF, World Animal Protection och Djurskyddet Sverige har vi drivit opinion på olika sätt. Tre år med seminarier i Almedalen, debattartiklar och inlagor och uppvaktningar av ministrar har varit delar av opinionsarbetet. Lyckades vi?

Den svenska livsmedelsstrategin antogs av riksdagen 20 juni 2017. Man skulle tro att vi fick gehör för våra viktiga synpunkter när regeringen framför att en ökning av svensk livsmedelsproduktion ska ske på ett hållbart sätt och att de nationella miljömålen ska uppfyllas.

Och så här säger exempelvis regeringen i sin proposition när det gäller animalieprodukter: "Samtidigt ska Sverige fortsatt ha höga ambitioner gällande djurvälfärd och djurhälsa och bör fortsätta arbetet för att höja djurskyddsnivån i EU".

Men så här säger ordförande för LRF, ordförande Palle Borgström: "Förenkla reglerna, lär av goda exempel i andra länder och branscher. Se till att villkoren i form av regler, skatter och avgifter ligger på samma nivå som hos våra konkurrentländer".

LRF har satt blåslampa på regeringen att i sina regleringsbrev till berörda myndigheter som Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Kemikalieinspektion inkludera konkurrenskraft och åtgärder för att främja en ökning av produktionen. Man kan exempelvis konstatera att Kemikalieinspektionen har godkänt fler kemiska växtskyddsmedel.

Ett tydligt exempel fick vi 2017, när Jordbruksverket ändrade sina djurskyddsföreskrifter för gris. Jordbruksverket har beslutat att man ska kunna ta smågrisarna från suggan en vecka tidigare. Syftet var att öka produktionen per sugga. Enligt all aktuell forskning innebär en tidigare avvänjning betydande hälsorisker och risk för beteendestörningar. 70 procent av remissinstanserna sa också nej till förslaget, bland annat Vi Konsumenter tillsammans med samtliga djurskyddsorganisationer. Tio kända djurskyddsforskare har protesterat.

Vår kritik mot Jordbruksverket omfattar brist på dialog innan förslaget, kort remisstid och att förslaget i realiteten innebär en sänkning av djurskyddet, alltså i strid med livsmedelstrategin. 60 000 namnunderskrifter har uppmanat Jordbruksverket att invänta en värdering av förslaget av det i december inrättade SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd. Vi Konsumenter tillsammans med djurskyddet har uppvaktat generaldirektören för Jordbruksverket, Leif Denneberg i oktober 2017 och Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht i januari 2018.

Vi har uttryckt vår tydliga oro över att det svenska djurskyddet försämras. Ett sviktande förtroende för myndigheten innebär också ett vikande förtroende för svensk mat. Djurskyddsaspekter ligger inte sällan i topp i många konsumentstudier vid valet av animaliska livsmedel. Och detta är bara början. Ett förslag till ny djurskyddslag ligger i dagsläget hos lagrådet. Vi kan se hur lantbruksnäringen vill tolka förslaget med utgångspunkt från konkurrenskraft. Vi hävdar tillsammans med detaljhandeln, övriga konsumentorganisationer och djurskyddet att svenska mervärden som djurskydd är en konkurrensfördel.

Varför ska vi välja svensk mat om den, som LRF vill, produceras på samma sätt som i konkurrentländerna och dessutom alltid kommer vara dyrare på grund av klimat, skatter, byggkostnader, löner och så vidare?

Livsmedelsföretagens mätningar anger att förtroendet är högt för svenska livsmedel. 85 procent anser att det är viktigt att välja svenskt. I valet mellan svenska livsmedel och ekologiska väljer man faktiskt svenskt. Det bygger på förtroende för svensk lagstiftning kring miljö, klimat och djurskydd och en låg antibiotikaförbrukning. Svenskproducerat skiljer sig ofta positivt från många importländer. 

En av de viktigaste frågorna, som vi ställer till politikerna är därför: Hur ska jag som konsument kunna lita på att svensk mat är det bästa hållbara alternativet även i fortsättningen?

Gunnela Ståhle 

Gunnela Ståhle är ordförande för organisationen Vi Konsumenter. Hon är husdjursagronom och har arbetat för LRF och bondekooperativa företag  i 40 år. Hon är engagerad i djurskydds- och livsmedelssäkerhetsfrågor, hållbarhet och konsumentfrågor med fokus livsmedel.


Annons