Pyttelite är fortfarande för mycket

”Vi använder bara pyttelite gift när vi besprutar våra jordgubbar”, skrev en konventionell jordgubbsodlare på Facebook i somras då media talade om hur svårt det var att hitta ekologiska jordgubbar. Denna kommentar fick mig att reflektera över följande:

Tänk om vi istället för gift skulle skriva bajs. ”Det är bara lite bajs i våra jordgubbar. Det smakar inget och ingen blir sjuk.” Ingen människa vill ha bajs i sin mat, oavsett hur små mängder. Det är självklart. Men när det gäller rester av kemiska besprutningsmedel är det få som rycker på axlarna. ”Man får äta typ flera kilometer jordgubbar för att bli sjuk”, sa en forskare på en myndighet för att lugna oroliga konsumenter.

Detsamma gäller kemiska tillsatser i den industritillverkade maten. Pyttelite E621, det vill säga natriumglutamat, skadar ingen, säger de. En liten skvätt bara för få chipsen att smaka något.

Ändå vet vi att tillsatser och gifter långsamt lagras i våra kroppar. Det är då den så kallade cocktaileffekten uppstår och vad gör dessa blandningar med oss? Det är ingen som riktigt vet. Gift är dock gift oavsett storlek. Tillsatser är tillsatser oavsett mängd. Och jag vill varken ha gift, bajs eller E621 i min mat. Inte ens pyttelite. Punkt.

Därför handlar jag alltid ekologisk, kravmärkt och tillsatsfri, äkta mat.

Att det skulle bli dyrare att leva så, är en myt. Skippa ”industrikött”, färdiglagat och ät mer grönt så jämnar det ut sig i längden. Det handlar om att prioritera.

Ideligen stöter jag på konventionella bönder som försvarar sina odlingar där de av ”nödvändighet” använder både konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. De försöker övertyga mig om att de gör rätt och kommer med det ena ”beviset” efter det andra.

Snälla rara konventionella bönder: Jag har inga vetenskapliga bevis att rada upp, de fastnar inte i mitt huvud. Dessa kan ni hitta på till exempel Naturskyddsföreningens hemsida.

Detsamma gäller för matproducenter som fortsätter att hitta nya kemiskt framtagna tillsatser för att förbilliga sin produkt eller för att kunna sälja mer.

Men detta vet jag med stor säkerhet:

Jag vill inte ha rester av bekämpningsrester i min mat. Punkt.
Jag vill inte ha labbframställda tillsatser i min mat. Punkt.
Jag tycker att det är en mänsklig rättighet att få äta ren och giftfri mat. Punkt.
Jag tycker att det borde vara helt självklart att vi serverar giftfri och tillsatsfri mat till alla våra barn på alla skolor och dagis. Punkt.
Jag vill att bin, humlor, grodor, fjärilar och fiskar ska få leva och vara friska. Punkt.

Och jag är inte ensam. Antalet konsumenter som varken vill ha den konventionellt odlade eller den industritillverkade maten växer.

Så bästa konventionella odlare och matproducenter – ge er nu bara och acceptera att ni är på en icke framkomlig väg och börja producera mat som gör oss friska istället för sjuka. Jag förstår att ni är oroliga. Det är vi alla inför stora förändringar. Men världen förändras ständigt. Och att övergå till giftfri och tillsatsfri matproduktion är den enda rätta vägen. Den bästa för oss människor och för djuren. Det är min stora övertygelse. Punkt.

Milena Bergquist är frilansande journalist och författare