I Sveriges hushåll åker ca 35 kilo ätbar mat och dryck i soporna och vasken per person och år. Det är också i hemmet som den största delen av det totala matsvinnet uppstår (enligt Naturvårdsverkets rapport Livsmedelsavfall i Sverige 2020 >>). 

Internationella matsvinnsdagen
Dagen instiftades av FN och infaller den 29 september varje år.
Målet är att öka medvetenheten kring problemet med att mängder ätlig mat hamnar i soporna och fokusera på möjliga lösningar.

Den syftar också till att främja globala ansträngningar och kollektiva åtgärder för att minska matsvinnet både i detaljhandeln, hos konsumenterna och längs livsmedelsproduktionen och leveranskedjorna. Enligt FN:s globala hållbarhetsmål ska världens matsvinn halveras till 2030.

Matsvinn vs Matavfall (definition hämtad från matsvinn.se)

  • Matsvinn utgörs av den ”onödiga” delen av det totala matavfallet. Med det menas alla livsmedel som hade gått att äta eller dricka om de hanterats på ett bättre sätt.

  • Sådant som vi inte förväntas att äta, till exempel skal, ben, brosk, hud, sump eller vissa sorters inälvor räknas inte som matsvinn. Utan betraktas som ”oundvikligt” matavfall. 
 FAKTA: Livsmedlen som slängs mest Enligt en undersökning som Sifo genomförde på uppdrag av livsmedelskedjan Willys 2019 hamnar dessa livsmedel oftast i soporna i de svenska hushållen: 

1. Mjukt bröd 46 % 
2. Gurka 30 % 
3. Banan 27 % 
4. Clementin 24 % 
5. Tomater 23 % 
6. Äpplen 23 % 
7. Mjölk 22 % 
8. Crème fraiche 21 % 
9. Morot 20 % 
10. Lök 18 % 
11. Grädde 18 % 
12. Potatis 16 %



Skäl att minska matsvinnet – svenskarna sticker ut
Det finns olika skäl att minska mängden matsvinn. En ny omfattande matsvinnsundersökning, som genomförts av Maträddar-appen Too Good To Go och livsmedelsföretaget Danone, visar att Sverige sticker ut bland de nordiska länderna. 

Medan de andra ländernas konsumenter vill minska sitt matsvinn för att spara pengar, värderar vi svenskar minskad påverkan på miljö och klimat högst. Det rapporterar Livsmedel i Fokus. >>
4 000 konsumenter i Sverige, Norge, Finland och Danmark deltog i undersökningen.

Tips för att minska matsvinn


Livsmedelsbutikernas roll  
Trots att majoriteten av all mat som slängs i onödan slängs i hemmen, har dagligvaruhandeln ett stort ansvar när det gäller att minska matsvinnet. Att vi konsumenter köper mer mat än vad vi äter upp är delvis ett resultat av kampanjer av typen "ta tre betala för två" och storpack som sälj till billigare kilopris än mindre förpackningar osv.

Vikten av nudging
I en studie, från 2019 som genomfördes på uppdrag av Livsmedelsverket, fokuserades på hur dagligvaruhandeln kan bidra till att minska konsumenternas matsvinn. Resultatet visade att butiker med enkla medel, så kallad nudging, kan få konsumenter att fatta mer medvetna beslut och bara köpa så mycket som de faktiskt behöver. Mest effektivt för att minska matsvinnet var att erbjuda nedsatt styckpris i stället för multipris eller mängdrabatt.

Dessutom är det i dag många butiker som jobbar aktivt med att sätta ner priserna på varor som har ett kort bäst-före-datum så att maten hamnar på hushållens matbord i stället för i matbutikernas sopor. Många butiker förädlar också livsmedel påplats i egna butikskök. Mat som riskerar att slängas kan användas till att laga färdigrätter av olika slag.


Läs mer:
Automaten som räddar maten


Daniella Bergman

Annons