Färre kontroller, mindre resurser och låg prioritet av viktiga områden. Det är resultaten i en granskning av  hur livsmedelskontrollen fungerar inom EU. 
– Vår granskning visar att medlemsländerna tyvärr tar genvägar när det handlar om kontroller av den livsviktiga vara som vår mat är, säger Monique Goyens, generalsekreterare för den europeiska konsumentorganisationen BEUC, som ligger bakom rapporten.
Organisationen har granskat livsmedelskontrollen i tolv EU-länder (dock ej i Sverige) och har kommit fram till följande resultat:
Färre kontroller och mindre resurser Färre kontroller av känsliga produkter Kontroller av livsmedelsinformation prioriteras lågt Inkonsekvent redovisning Goyens menar att det inte är konstigt att konsumenter ifrågasätter om livsmedelskontrollen fungerar, med tanke på de skandaler med bland annat smittad modersmjölksersättning, ägg och köttprodukter, som har uppdagats de senaste åren.
– I en gemensam marknad, där matvaror kan korsa åtskilliga gränser på vägen till vår tallrik, har vi inte råd med svaga länkar i kontrollsystemet. Alla medlemsländer måste lägga tillräckliga resurser på livsmedelskontroller för att skydda européernas hälsa, säger hon.
BEUC menar också att EU borde ställa högre krav på medlemsländerna.
Sverige omfattades inte av granskningen. Här rapporterade Livsmedelsverket i augusti att antalet kontroller som genomfördes under förra året var ungefär samma som under de senaste åren. För kontroller av livsmedelsinformation finns inga särskilda siffror.
FAKTA: Om rapportern Alla EU-länder måste varje år skicka in en rapport över genomförd livsmedelskontroll till EU. Det är dessa som BEUC har granskat. Granskningen omfattade tolv länder: Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. 
Ivar Nilsson