Hur kan det vara tillåtet att sälja matvaror som inte innehåller ett dugg av den ingrediens som borde ingå? Den frågan har Mats-Eric Nilsson länge ställt sig – och nyligen fick han starkt stöd från högst oväntat håll.
Mycket talar för att den senaste tidens mest drabbande uppgörelse med det utbredda matfusket har gått de flesta fullständigt förbi.
Den publicerades redan i november i fjol i den svenska versionen av ett välkänt och etablerat magasin med global spridning, men har mig veterligen inte fått något som helst mediegenomslag.
Historien är i korthet denna:
Av en händelse har myndigheterna kommit omfattande matbedrägerier på spåren. För att få bukt med oredligheten inrättar man en särskild specialstyrka som hårdtränas i olika metoder att skilja manipulerade livsmedel från äkta vara.
En fabrikant av förfalskad mandelmarängtårta anar oråd. Företagets tårtor består bara ”av konstgjorda produkter, tillsatser, ersättningsmedel och fluff” så vd:n inser att en ingående granskning med säkerhet kommer att bli förödande.
Motdraget blir att infiltrera inspektionsstyrkan med en av firmans egna medarbetare, och vid razzian hos tårtfabriken hittar man till en början inget alls att slå ned på.
Allt är omsorgsfullt riggat och inspektörerna får bara se vad producenten har valt att visa upp. Företaget intygar att man självfallet endast använder sig av ”naturliga ingredienser” och låter tjänstemännen testa ett antal specialbakade tårtor, som vid provsmakning visar sig vara ytterst genuina.
En av myndighetspersonerna råkar dock komma på avvägar och hamnar då i det verkliga lagret där ett jätteparti tårtor utan vare sig mandel eller maräng förvaras. Bluffen kan därmed avslöjas och de ansvariga ställas inför rätta.
Dramat utspelar sig i staden Ankeborg och återges i Kalle Anka Pocket nr 387. Den lyckosamme inspektören är en viss Mårten Gås, som på Farmors gård inte brukar göra särskilt många knop, men här genom lyckliga omständigheter får användning för sitt utomordentliga smaksinne.
Och som alla goda serier har berättelsen tydliga beröringspunkter med den otecknade värld vi dagligen tampas med. Bara på tårthyllan går det att hitta åtskilliga produkter som skulle ha upprört ankeborgarna.
Exempelvis den blåbärstårta som SvD-läsaren Jenny Jacobsson nyligen fick i inflyttningspresent av Ica Maxi i Häggvik. Med stigande förvåning räknade hon till 45 ingredienser och påträffade i den långa innehållsförteckningen följande E-nummerparad: E202, E211, E281, E120, E160a, E131, E101, E471, E475, E322, E422, E450, E500, E420, E401, E330, E406.
Och även ankornas försåtliga mandeltrixande känns välbekant. För inte länge sedan skrev jag – efter ett annat läsartips – om en mandellös mandelmassa som enligt förpackningen kunde ”innehålla spår av mandel”.
Disney-storyns enda riktigt osannolika inslag är det resoluta myndighetsingripandet.
Hittar du fler exempel? Skicka in ditt bidrag till Äkta varas tillsatstävling >>
Läs fler av Mats-Erics krönikor i Svenska Dagbladet Matkultur >>
