Vårvete med högre proteinhalt, för bättre bakegenskaper. I själva verket är dessa egenskaper delvis fejkade med tillsatt gluten och mjölbehandlingsmedel. Och namnet "Manitoba cream" har ingenting med Kanada att göra.

Med namn som "Rustique" och "Pâtisserie" och polerad marknadsföring är de nya mjölerna från Ramlösa kvarn svåra att missa. Men du kanske inte vet vad som finns i påsarna.



Den tidigare förpackningen från Finax.

Först det positiva: alla mjöler utom ett innehåller endast mjöl. Annat är det dock med det som har det fantasifulla namnet "Manitoba cream". Låter namnet bekant? Det beror på att produkten tidigare såldes under märket Finax, innan det flyttades över till Ramlösa kvarn, ett av ägaren Abdon Mills andra varumärken .

Men vad döljer sig egentligen bakom namnet?

Manitoba är en provins i Kanada, vars klimat och jordar är kända för att producera vete med särskilt god kvalitet och proteinhalt, och det är ju förstås detta som man vill anspela på. Innehållet har dock inget med Kanada att göra. Vetet är odlat i den vanliga svenska myllan. Hur är det då med kvaliteten?

Så här skriver företaget själva på förpackningen och hemsidan:

"Manitoba Cream är ett siktat bagerivetemjöl från svenska sädesfält och är baserat på proteinrikt vårvete. Tack vare den höga proteinhalten har mjölet en unik jäskraft och binder mycket vätska, vilket gör brödet frestande luftigt."

Vårvete sås på våren och får en högre proteinhalt genom att det får växa längre under den soliga delen av året, till skillnad från höstsått vete som skördas tidigare och som istället ger större skördar. Det faktum att mjöl från vårvete har bättre bakegenskaper utnyttjas av många mjöltillverkare för att göra till exempel vetemjöl special. Men i "Manitoba cream" har vårvetets proteinhalt inte räckt till, troligen för att det är utblandat med mindre proteinrikt mjöl. Därför har de förbättrat kvaliteten och proteinet på konstgjord väg.

För att höja proteinnivån har man tillsatt ren gluten, vilket är det viktigaste proteinet vid bakning. På ingrediensförteckningen hittar man även mjölbehandlingsmedlen amylas och askorbinsyra (E300)*, som används för att påskynda mjölets mognad samt få degen att jäsa bättre. Vårvetets roll verkar därför vara begränsat.

Trots detta är proteinhalten på 11,5 procent inte jättehög. Det finns andra mjöl med högre halt, till och med i deras eget sortiment. Dessutom på helt naturlig väg.

* Enzymet amylas och askorbinsyra (E300) tillsätts i många vetemjöl. Det finns dock mjöl utan, ofta från mindre kvarnar.

Ivar Nilsson


Annons