Den svenska grisnäringen fick sig en rejäl omskakning strax före jul. Välförtjänt i vissa fall. Bilderna som Djurrättsalliansen tog på svenska gårdar togs emot med stor besvikelse av rörelsen Compassion in World Farming, som alltid sett Sverige som en förebild när det gäller grishållning.
Fortfarande står sig Sverige bra i jämförelse med flera andra europeiska länder. Compassion in World Farming har filmat från 74 gårdar i sex EU-länder: Danmark, Tyskland, Spanien, Storbritannien, Nederländerna och Ungern. Länder som tillsammans föder upp 57 procent av grisarna inom EU, enligt Sveriges Radio.
– Om vi har haft problem som under slutet av förra året uppdagades så är det ingenting i förhållande till det som finns söderut i Europa, säger Johan Beck-Friis, Sveriges Veterinärförbund, till Sveriges Radio.
Reglerna finns, om än inte lika stränga som i Sverige, men de efterlevs inte. Ekonomin går före djurens välfärd.
–Sedan måste man se till att reglerna följs och det finns ett mycket svagt intresse att följa de här reglerna både från producenter och myndigheter, säger han.
Journalisten Ylva Esping, en av författarna till den nyutkomna boken
Monsterbiff till middag, är trots sina förkunskaper om köttproduktion, förvånad över att fusket mot EU:s regler är så systematiskt. Det visar att kontrollen helt enkelt är för dålig, säger hon till Aktuellt.
Hon säger också att svenska grisar generellt har det bättre än exempelvis danska:
Men det betyder inte att de är glada för det.
•De lever på drygt en kvadratmeter
•De får aldrig gå ut
•De får inte leva ut sitt naturliga beteende att böka. Halmen som de får på morgonen tar snabbt slut och de får stå på bara betonggolv.
Den svenska grisskandalen har inte satt spår i försäljningen. Istället verkar det vara så att den svenska importen av griskött från exempelvis Danmark ökar. Margareta Thorgren på Scan är inte förvånad:
– I den omedelbara närheten av en kris kan försäljningen gå ned, men redan efter två veckor återhämtar sig marknaden rätt så snabbt och kan till och med öka.
Helt klart är det priset som avgör för konsumenten, inte diskussioner om djurens välfärd. Ett högre pris på griskött, kanske det dubbla skulle få konsumenter att inte äta kött så ofta som nu, tror Ylva Esping.
Håkan Jönsson som är etnolog och har studerat matvanor, är inte förvånad över att konsumtionen ligger på samma nivå.
Ska man verkligen förändra någonting och bryta vanor, måste man börja i den offentliga sektorn – skola, barnomsorg. En eller två köttfria dagar i veckan skulle ge effekt för framtiden, säger han till Aktuellt.
Förmodligen något som både vi och grisarna förmodligen skulle må bra av.
Titta på hela inslaget i Aktuellt>>
Läs mer om Compassion in World Farming>>
