En växande andel av de inskickade bidragen till vårt uppmärksammade antipris Årets matbluff utgörs av vegoprodukter. Exempelvis blev Alpros sojavisp med ynka 2 procent soja 2019 års vinnare.

Så vad pågår egentligen på vegohyllorna? Vi bestämde oss för att göra en större granskning, och fokuserade på de vegetariska alternativen till hamburgare, korv och färs. Bland annat har vi lusläst de ingrediensförteckningar som många konsumenter hoppar över.

– Det finns nog en viss naivitet när det gäller just vegoprodukterna. De är ju ett alternativ till den ofta kritiserade köttindustrin och anses därför i grunden schyssta och hälsosamma. Jag tror helt enkelt att folk inte lika ofta vänder på förpackningen för att kolla vad de egentligen innehåller som när man köper andra varor, säger Äkta varas verksamhetsledare Björn Bernhardson.

Läs också:

De goda växtbaserade alternativen

Vegoprodukterna med färre tillsatser och andra industriella ingredienser.

Korv fylld av tillsatser
Granskningen visar att endast åtta av de 90 undersökta produkterna var fria från tillsatser, aromämnen och andra industriingredienser. Mer än hälften av produkterna innehöll faktiskt fem eller fler av sådana substanser.

Värst är korvarna, i vår granskning har vi inte hittat en enda tillsatsfri produkt. Och vad sägs om Coops Vegansk grillkorv med den här innehållsförteckningen:

Vatten, rapsolja, modifierad potatisstärkelse, salt, förtjockningsmedel (E407a bearbetad eucheumaalg, E415 xantangummi, E425 konjakgummi, E461 metylcellulosa), kryddor (lök, peppar, paprika), naturlig arom, potatisprotein, druvsocker, konserveringsmedel (E270 mjölksyra), surhetsreglerande medel (E327 kalciumlaktat), rädisakoncentrat, citronfiber, kryddextrakt (chili), socker, hydrolyserat majsprotein, glukossirap, färgämne E160a betakaroten. 

Totalt innehåller den 14 olika tillsatser, aromer och industriella ingredienser. Andra korvvärstingar med många sådana ingredienser är: Coop Vegansk chorizo (13), Hälsans Kök Vegokorv (11) och Oumph! The Banger (11).

Vill du ha mindre tillsatser i maten?
Den här granskningen är gjord av den ideella konsumentföreningen Äkta vara. Vi jobbar emot tillsatser och bluffig marknadsföring. Det ska vara lätt att hitta rätt. Läs mer om vad vi gör och hur du kan hjälpa till >>

Bottennapp bland burgarna
Även bland burgarna finns några riktiga bottennapp: My Best Veggie Vegetarian spicy bean burger (12), Peas of Heaven Burger of heaven 2.0 (11), Beyond Meat Beyond Burger (10), Hälsans Kök Veganska burgare (10), The Meatless Farm Co Vegetarisk burgare (10) och Quorn Krispiga burgare (10).

Färserna innehåller generellt något mindre av tvivelaktiga ingredienser, men här finns ändå sådana industriskapelser som The Meatless Farm Co Vegetarisk färs (11) och Peas of Heaven Vegan färs formbar (8).

En del av produkterna i granskningen är så packade med tillsatser och industriingredienser att det är svårt att avgöra vad som i ett vanligt livsmedel skulle motsvara huvudråvaran.

Mindre protein än i korvbrödet
Den tidigare nämna veganska grillkorven från Coop är ett sådant exempel.

– Man kan undra vad det här är för typ av produkt, när en stor del av den utgörs av vatten, olja och tillsatser. Den innehåller också väldigt lite protein, faktiskt mindre än korvbrödet den serveras i, säger Björn Bernhardson.

Ingrediensförteckningarna på vegoprodukterna är dessutom ofta svåra att begripa. Här finns inte enbart de vanliga E-numren utan även nya ingredienser som för de flesta konsumenter är helt okända. Som en del av granskningen har vi därför tagit reda på vad som egentligen döljer sig bakom vegoprodukternas kryptiska terminologi.

Bland annat de här tre vanliga ingredienserna (läs om resten i faktarutan nedan):

  • Metylcellulosa (E461)
    Ett konsistensmedel som ska ge produkten ett tuggmotstånd som liknar köttets. Det framställs på syntetisk väg av ren cellulosa utvunnen ur pappersmassa eller bomullsfiber. Cellulosan hettas upp i en lösning av natriumhydroxid och behandlas med gasen klormetan. Metylcellulosan ger en geléartad konsistens när den blandas i kallt vatten, men stelnar när den vegetariska hamburgaren eller korven tillagas.
  • Mykoprotein
    Ett protein som kommer från den patenterade mögelsvampen PTA-2684 och är grundingrediensen i quorn. Möglet ”matas” med en sockerlösning, samt en blandning av ammoniak, vitaminer och mineraler. Resultatet är en proteinhaltig svampmassa, som hettas upp och avskiljs från lösningen innan den kan processas ytterligare och blandas med produktens övriga ingredienser.
  • Hydrolyserade proteiner
    Tillverkas genom att proteiner, framställda av exempelvis soja eller majs, kokas tillsammans saltsyra och sedan neutraliseras med natriumhydroxid. Syftet är att bryta ner proteinerna till aminosyror, bland annat glutaminsyra, som kan förstärka smaken på en annars smaklös produkt.

Med andra ord knappast något som de storsäljande vegoföretagen vill skylta med.

– Den som associerar vegoprodukter med grönsaker i någon form blir nog rätt besviken av att se hur industriellt de här vanliga ingredienserna har framställts. Men som tur är finns det goda alternativ även i vegobranschen. Tillverkare som förlitar sig på råvarorna och lyckas klara sig utan ingredienser av det här slaget, kommenterar Björn Bernhardson.

 

FAKTA: Fler knepiga vegoingredienser

Texturerade proteiner
Väldigt många vegoprodukter bygger på texturerade proteiner, som är en process som ger proteinpulver av baljväxter en svampigare, mer köttlik struktur. Pulver blandas med vatten och hettas upp under tryck och sprutas sedan ut (extruderas) genom ett munstycke. På grund av tryckförändringen sväller bitarna då upp, ungefär som när popcorn poppas. Uppfanns redan på 60-talet, men användes länge främst som billigt utfyllnadsmedel i skol- och fängelsemat.

Visa mer ↓

Fibrer
Tillsätts oftast inte av hälsoskäl. Istället används de för att binda vatten och i viss mån fett i produkten. Kan delvis ersätta den kemiskt förändrade fibern metylcellulosa (se ovan). Fibrerna utvinns ur skal och andra restprodukter av bland annat citrusfrukter, ärtor och vete eller av exempelvis bambuträ.

Jästextrakt
Är en sorts smakförstärkare som används för att ge produkterna en kraftigare och mer köttlik smak. Precis som mononatrumglutamat (E621) är den nämligen rik på glutaminsyra och andra liknande ämnen. Det utvinns ur jäst, vanligtvis med hjälp av enzymer som bryter ner jästsvamparna.

Proteinisolat och -koncentrat
I båda fallen avlägsnas först fettet i till exempel sojabönor, ibland med hjälp av lösningsmedel. Koncentrat tillverkas sedan genom att det mesta av kolhydraterna i mjölet lakas ur med hjälp av vatten, ibland med tillsats av alkohol eller syra. Det som blir kvar innehåller omkring 70 procent protein. Isolat tillverkas på ett liknande sätt, men där proteinet istället låts sjunka till botten i en syrahaltig lösning, varpå det centrifugeras för att separeras ytterligare. Resultatet innehåller 90 procent protein.

Aromer
Har antingen extraherat ur en råvara eller skapats på kemisk väg. Vilket får vi dock inte veta om det bara står ”arom” i ingrediensförteckningen. ”Naturlig arom” betyder att aromen är naturligt framställd, men det behöver inte alls vara av de råvaror som du förväntar dig. Bara om det står exempelvis ”naturlig vitlöksarom” kan du vara säker på att smaken, i alla fall till 95 procent, kommer från just vitlök.

Växtextrakt och koncentrat
Kan framställas ur en rad olika råvaror. Ibland kan det vara smaken som man har extraherat, men det kan också vara färgen som man är ute efter, vilket ofta är fallet med till exempel i rödbeta, granatäpple eller rädisa. De liknar då färgämnen, men deklareras inte som tillsatser. I vissa fall kan det även vara antioxidativa eller konserverande ämnen som man har extraherat.

Karragenan (E407) och Bearbetad Eucheumaalg (E407a)
Karragenan framställs genom att Euchemaalger torkas och mals för att därefter kokas i en basisk lösning med kaliumhydroxid. Därefter skiljs övriga växtdelar av med hjälp av filtrering och centrifugering. Vattnet avdunstas och karragenanet mals till ett pulver. Bearbetad Euchemaalg är ett mindre processat och billigare algextrakt. Tillsatserna bildar en gelé när de stelnar och används för att binda ihop och ge konsistens.

Citronsyra (E330)
Framställs, namnet till trots, inte av citroner. I stora tankar odlas en särskild sorts, ej toxinproducerande, svartmögel. Möglet ”matas” med en sockerlösning och producerar då citronsyra. Den avskiljs sedan från mögelsoppan med hjälp av filtrering och behandlas med kalciumhydroxid och svavelsyra. Användas för att ge livsmedlet en syrlig smak eller som ett slags konserveringsmedel.

Läs mer
Annons