Vin

Livsmedel, uppdaterad 6 March 2020


Att komma över ett vin som enbart gjorts på traditionellt sätt av spontanjäst druvmust är inte lätt. Merparten av dagens viner framställs med mer eller mindre avancerade metoder för att påverka smak, färg, hållbarhet och andra egenskaper.


Enligt det regelverk som gäller inom EU får producenten använda sig av 63 tillsatser och så kallade processhjälpmedel plus ett 20-tal teknologiska processer. Jäsningen sker vanligtvis numera inte på naturligt sätt utan med hjälp av industriframställd jäst, som även kan fås med olika smakprofil, exempelvis persika/aprikos för att designa ett vitt vin.


Många populära viner med så kallade fatkaraktär har fått sin smak genom att billiga ekchips – även de smakdesignade – har sänkts ned i ståltanken. Dessutom är det tillåtet att söta vinet med hjälp av industriprodukten koncentrerad druvmust för att göra det mer lättsålt.


Åtskilliga av vinets tillsatser känns igen från den moderna livsmedelsindustrins produkter. Men det finns en avgörande skillnad. Medan matbutikens varor måste ha innehållsförteckningar, slipper vin och andra drycker med mer än 1,2 procent alkohol detta, på grund av ett omstritt undantag i EU:s förordningar.


Den enda tillsats som behöver deklareras är sulfiter, eftersom det finns konsumenter som är överkänsliga mot detta konserverings- och antioxidationsmedel, som används flitigt inom vinindustrin. Hur mycket sulfiter ett visst vin innehåller hålls dock hemligt. Oavsett om ett vin har 10 mg eller 200 mg sulfiter står det samma sak på vinet: »innehåller sulfiter«, vilket därmed inte ger någon vägledning för den överkänslige.


Dessutom måste man på flaskan eller boxen ange om man vid klarningen av vinet har använt sig av någon substans som härrör från allergenerna ägg eller mjölk. Däremot behöver man inte skriva ut om klarningen har utförts med så kallat fisklim eller med gelatin från gris.


Ekologiskt

Vid produktion av ekologiska viner är 45 av de 63 tillsatserna och processhjälpmedlen tillåtna. Den stora skillnaden mellan ekoviner och de konventionellt framställda är istället hur odlingen av druvorna går till. Ekoproducenten får varken använda sig av systemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel.


Dessutom finns biodynamiska viner. Här gäller ytterligare odlingskrav och i vineriet är betydligt färre tillsatser och processhjälpmedel tillåtna än vid ekologisk vinproduktion.


Leta efter

Det mest radikala alternativet till konventionellt vin är dock de så kallade naturvinerna. Odlingen måste vara ekologisk eller biodynamisk, men dessutom ska vinet göras utan tillsatser, processhjälpmedel eller avancerade teknologiska metoder. Inget tillagt eller borttaget, är grundtanken. Att använda en liten mängd sulfiter, ofta vid buteljeringen och långt under vad som gäller vid konventionell vinframställning, anses vanligtvis dock tillåtet.


Naturviner – som inte klarnas och därför även är veganvänliga – har ännu ingen märkning och kan vara svåra att hitta på Systembolaget. För att vägleda konsumenten driver Äkta vara därför naturvinsguiden.org. Där kan du läsa mer om naturviner och hur man får tag i dem. Dessutom finns aktuella naturvinstips på Mats-Eric Nilssons blogg chateauvadå.se. I september kom han med boken Château Vadå, som beskriver det utbredda vinfusket och hur man kan agera som konsument i denna djungel.


Läs mer

LISTA: Tillsatser tillåtna i vin >>

Livsmedel A-ö
Den här webbplatsen använder cookies för förbättra din användarupplevelse, för säkerhetsrutiner och för statistik. Genom att fortsätta använda webbplatsen samtycker du till att cookies används. Mer information. Ok